Det började med Tuveraset 1977 som förstörde hans föräldrars hus. Familjen fick som ersättning en bergig ersättningstomt i Fiskebäck.
– Mor anordnade då en tävling mellan mig och far som också var arkitekt. Jag vann, säger Ola Torrång och sträcker lite på sig och ser stolt ut.
Inför den interna arkitekttävlingen tänkte Ola till.
– Jag började från scratch: Hur ska ett hus vara konstruerat för att vara så praktiskt som möjligt?
Jo, det skulle vara gjort av betong som i princip är underhållsfritt och ha fönster i hörnen för att få maximal utsikt och så lite insyn från grannarna som möjligt.
– Ett enda fönster i hörnet ger också ljus på alla väggarna i rummet, säger Ola
Huset byggdes och visade sig fungera väl.
– Så tänkte jag att fler än vi borde kunna bo i ett sådant här hus och började utveckla konceptet till ett typhus.
Det första typhuset byggdes 1984 och det här i Mölnlycke byggdes 1991. På 150 kvadrat bor här Ola och hans fru Yukie och sönerna Jacob, 19 år, och Johannes, 17. Äldste sonen Jonas jobbar på Malta.
– Då var vi unika, på den tiden byggdes inga typhus i betong, säger Ola.
Till de färdiga typhusen tillförde han inspiration från Japan där han arbetade några år efter sin arkitektexamen. Där träffade han sin fru.
– Några saker som jag särskilt influerats av under min tid i Japan är flexibiliteten, kontakten inne/ute samt utformningen av entrén.
Husets entré är nedsänkt ett halv trappsteg i förhållande till resten av villan och stenlagd som den vore en förlängning av gården. Ett steg upp till övriga byggnaden gör det naturligt att ta av skorna. På vintern motverkar den lilla nivåskillnaden också golvdrag från ytterdörren och hindrar att grus dras in i huset.
– Traditionell japansk arkitektur bygger på ett pelarsystem där rummen avgränsas med hjälp av tunna skjutbara skärmar. Detta har inspirerat mig till en helt fribärande konstruktion utan vare sig pelare eller bärande mellanväggar. Det ger optimal frihet att välja vilken rumsindelning som helst.
Typhusets stomme, inklusive taket, är uppbyggd av en halv meter tjocka fribärande och isolerade betongelement. Sista takelementet låser stommen som i en kupol. Därefter läggs ett fribärande mellanbjälklag in som en hylla i en bokhylla.
När stommen är monterad består villan av ett enda stort rum på varje våning. Man kan därför vänta med att bestämma planlösning till efter det att stommen är monterad.
– Och när barnen flyttat ut tar man bort de mellanväggar man inte längre behöver. Man kan till och med plocka bort delar av mellanbjälklaget om man vill.
Det japanska sättet att oväntat placera fönster där det finns något att titta på är också något Ola influerats av. Fönstren kan därför sitta ganska lågt.
– Den mesta tiden i huset sitter eller ligger vi ju – vi står inte upp, påpekar Ola.
I hans typhus är det inga problem att välja sin egen fönsterplacering och även ändra sig efter ett tag.
Eftersom det är hörnpelarna som bär upp betongstommen finns det stora öppningar i väggelementen. Det gör att man efter att stommen är monterad fritt kan välja var fönstren ska placeras. Där man inte väljer fönster isolerar man. Eftersom väggelementen är 50 centimeter tjocka bildas på insidan nischer där man fäller in bokhyllor. Vill man i framtiden ändra planlösning är det bara att byta ut bokhyllan mot fönster eller tvärtom.
En stor del av bottenvåningen i Olas och Yukies villa är ett enda allrum med kök, en del är avskärmad med skjutväggar av pinnvävsjalusi till sovrum.
På bottenvåningen ligger också ett japaninspirerat badrum. Man sitter ned på en pall och tvagar sig innan man stiger i det nedsänkta badkaret där det också finns ett lågt fönster med utsikt mot rhododendronbuskar.
– Tyvärr har vi sällan tid att bada här, säger Ola.
Tvättstugan bredvid är minimal, 2,5 kvm, men den är funktionell och har ett tvättnedkast från andra våningen.
I duschrummet uppe finns vid den vägghängda wc-stolen en nedfällbar lucka som bildar ett läsbord framför ett fönster med utsikt genom en öppning i balkongräcket utanför. Inspirationen kommer från utedass på landet och inbyggd i väggen finns dessutom en bokhylla.
Villan värms dels med luftburen golvvärme, dels med en frånluftvärmepump, och även en luft-luft värmepump installerad på senare tid.
– Idag rekommenderar jag vattenburen golvvärme, den är lättare att reglera än den luftburna, säger Ola.
Han hävdar att ett betonghus har stora klimatmässiga fördelar.
– Innanför isoleringen finns 20 kubikmeter betong som gör huset mycket värmetrögt. Varma dagar stiger överskottsvärmen upp och lagras i betongtaket. På så vis behåller man ett behagligt klimat på övervåningen.
Blir det för hett kan man med en lina öppna takljuskupolen som toppar pyramidtaket. Schaktet upp till kupolen är klätt med spegelglas mot vilket solljuset reflekteras ändå längre in i huset
Bredvid ljusschaktet finns ett fem kvadratmeter loft som rymmer två gästsovplatser men som nu används som förråd.
Mot söder finns en helt inglasad vinterträdgård i två våningar. Där växer bland annat kiwi, vindruvor och fikon.
– Vinterträdgården fungerar som en stor solfångare. I övre delen finns en hängmatta. Den använder vi redan i mars då det blir 20 grader när solen ligger på.
I bottenvåningen går vinterträdgården in en bit mellan kök och vardagsrum.
– Jag tycker det knyter ihop huset bättre än om vinterträdgården bara ligger utanpå huset.
På sommaren hjälper vinrankornas alla blad till att skärma av solen så det inte blir alltför varmt. Dessutom skuggas vinterträdgården av många stora träd. Tomten är på 1400 kvm och större delen är naturtomt med en vitsippsbacke om våren.
– Vi lät alla träd stå kvar utom ett där huset står, säger Ola.
Huset har inga hängrännor utom just över entrén.
– Runt övriga sidor på huset blir det som ett vattenfall när det regnar, det är mycket vackert, säger Ola.
Han pekar på takfoten som är framhävd på japanskt sätt.
– Taket är självbärande så det vi ser är inte takstolar utan kraftiga ströläkt som takpannorna vilar på.
Hela betongstommen inklusive montage och bygglovritningar kostar cirka 760000 plus moms.
– Det är dyrare än en trästomme, men man slipper underhåll och så har man ju den fullständiga flexibiliteten i rumsindelning och fönsterplacering så det borde jämna ut sig i längden. Ett färdigt hus kostar från cirka 3,5 miljoner, då ingår också grunden, säger Ola.
Hittills har ett 20-tal av detta originella typhus byggts, plus tio av en större föregångare som var anpassad till byggnormen på 80-talet.
