Det blir allt billigare att för bankerna att låna ut pengar, men inte för mer förmånligt för deras kunder att låna. En klyfta i kostnader mellanparterna som blivit lite bredare, år för år, under snart en decennium.
"Bolånemarginalen" historiskt hög
Bankernas bruttomarginal på bolån, skillnaden mellan vad bankerna tar i ränta för att lånaut till en bostad och vad det faktiskt kostar dem att låna ut,är nu 1,73 procent. Det visarFinansinspektionens, FI:s senaste uträkning.
Senast FI redovisade marginalen, för första kvartalet, var den 1,72 procent. Marginalen har successivt ökat sedan finanskrisen, då den bitvis låg nära noll.
Sex miljarders ökning från i fjol
De fyra storbankerna Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB, inledde 2017, med ett sammanlagt räntenetto på runt 59 miljarder kronor.(Räntenettoär vad bankerna tar betalt för att låna ut minus vad de själva betalar för att låna pengar.)
Samma siffra för motsvarande period i fjol var runt 53 miljarder, alltså en total ökning på 6 miljarder.
Får betalt för att låna ut – plus ränta
I räntenettot ingår dock alla slags lån bankerna ger och tar. Eftersom både Riksbankens styrränta och räntan bankerna betalar för att låna av varandra idag ligger på minus, får bankerna i princip betalt för att låna pengar - pengar som de sedan kan låna ut till företag och hushåll till betydligt högre ränta.
Det bör påpekas att vi inte vethur mycket av räntenettovinsten som bankerna fått från bolånen, då bankernainte redovisarde detaljerna.
Högre förväntningar på tidig räntehöjning
Samtidigt kommer tecken på att Riksbanken kan komma att höja styrräntan tidigare än väntat.Inflationstakten, mätt i KPI, stegnämligen till 2,2 procent i juli, jämfört med 1,7 procent månaden innan, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det betyder att inflationstakten nu är över Riksbankens mål på 2,0 procent.
– Det här höjer förväntningarna på att Riksbanken höjer räntan tidigare, säger Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.
Den underliggande inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i juli 2,4 procent, jämfört med 1,9 procent i juni. KPIF ökade med 0,6 procent mellan juni och juli. Inflationstakten är den högsta sedan december 2010.
Det var en högre inflation än ekonomer hade räknat med och inflationen har nu överträffat förväntningarna under flera månaders tid.
Sommareffekt höjer inflationen
– Det vi kan se är att svensk inflation har kommit upp från de låga nivåer vi hade för några år sedan, säger Anna Breman.
Riksbanken har flaggat för en räntehöjning under tredje kvartalet nästa år. Men med en sådan här inflationstakt kan höjningen komma tidigare, sägerBreman.
– Det här stärker vår syn att Riksbanken kommer att höja räntorna under våren 2018, säger hon.
Dock tror hon inte att inflationen kommer att stanna på denna höga nivå. Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna under de senaste tolv månaderna. I siffran för juli bidrar paketresor och flygresor till inflationstakten – en sommareffekt.
Försiktig ton från Riksbanken
– Vi kan räkna med en viss rekyl under hösten. Men jag tror att inflationen kommer att pendla kring 2 procent, säger Anna Breman.
Hon tror heller inte att Riksbanken kommer att kommunicera en ändrad syn i det korta perspektivet.
Anna Öster, chefsekonom vid Länsförsäkringarär inne på samma linje. Hon konstaterar att Riksbanken håller en väldigt försiktig ton, som antyder att det en långsam takt mot en mer åtstramande penningpolitik.
– Det är för tidigt att tänka sig att detta i någon större utsträckning skulle påverka Riksbankens agerande i närtid.
Hontilläger att hontror på en räntehöjning under andra kvartalet nästa år.