Villa Majviken utanför Ljungskile hade stått övergiven i 20 år och i stort sett inte renoverats eller byggts till sedan det byggdes i slutet på 1800-talet. Men tack vare en varsam renovering med stor respekt för byggnadens historia har den praktfulla villan vaknat till liv igen.
Ann-Britt Svedberg tar emot på gårdsplanen och visar runt inne i huset. Nästan allt är i originalskick, skurgolven, stuckaturen, de handblåsta fönstren och de sju kakelugnarna.
– Vi har alltid gillat gamla hus och ett sådant här hus har man bara till låns av kommande generationer, säger Ann-Britt.
Nu ser nog villan ut som den gjorde när den byggdes 1896, omgiven av en välskött trädgård och med havsutsikt åt två håll, men ändå skyddad mot västanvindarna. Men resan hit har varit lång.
Majviken ligger en bit väster om Ljungskile. Det byggdes 1896 som sommarbostad för major Oskar Filip Stjernman och hans familj. Major Stjernman tillhörde en militärsläkt som bott i Ljungskiletrakten i flera hundra år och släkten ägde troligen redan tomten han byggde på. Majoren blev mycket gammal, han dog inte förrän 1963 och i arvsskiftet fick dottern Ingeborg sommarhuset Majviken.
Ingeborg hade epilepsi. När hon var ung i början av 1900-talet fick hon inte gifta sig och hon hade inga barn. När hon dog 1998 ärvde Epilepsiföreningen i Göteborg Majviken. 2010 såldes huset till Erika och Christian Ejdestig, som båda är byggnadsingenjörer och tidigare har renoverat flera hus.
– Vi sprang på det av en ren slump, såg annonsen och åkte upp på vinst och förlust, när vi såg det så kände vi att vi måste vi bara ha det, berättar Christian.
Huset var helt orört, det hade inte renoverats eller byggts till på hela 1900-talet. El fanns, men vatten var inte indraget och det fanns varken avlopp eller värmesystem. Det fanns inget användbart kök och inte heller något badrum. Köket hade varit i källaren, matlagningen hade skötts av pigor, kvar fanns en vedspis som inte gick att använda.
Christian berättar att byggnaden var kärnfrisk, men att den hade stått oanvänd i 20 år, ägaren Ingeborg orkade inte åka dit de sista tio åren hon levde och den stod tom också under de dryga tio år som Epilepsiföreningen ägde den.
– Vi ville behandla huset så varsamt som möjligt, säger Christian.
En ombyggnad var nödvändig och snabbt skulle det gå. Erika och Christian hade redan sålt sin gamla villa. Hela renoveringen gick på fyra månader, tack vare yrkeskunskap, och som Christian säger, ”planering, planering, planering”. Familjen fick Majviken i november 2010 och flyttade in i mars 2011. Även om byggnaden var frisk hade den ju stått tom länge och tapeter och spännpapp i taken hade börjat släppa.
– Men vi plockade inte bort lister och foder för då går de sönder, utan tog bara ner tapeterna. Sedan bilades kanaler för el i timmerväggarna och därefter var det på med sex millimeters reparationsgipsskivor, tunna nog för att lister och foder skulle komma till sin rätt, säger Christian.
I taken, där det varit spännpapp, är nu de vackra gamla bräderna framtagna. Det har på det hela taget krävts ganska få ändringar för att göra den gamla villan funktionell för ett modernt åretruntliv. I källaren har det blivit ett badrum med havsutsikt. På första våningen har en vägg mellan två små rum satts upp för att ge plats för ett nytt kök med matplats. På andra våningen har en extra vägg satts upp för att dela av ett stort rum i två mindre.
Christian Ejdestig, som då var i glasbranschen, anlitade en snickare att göra innerbågar för fönstren och monterade sedan själv in tvåglasfönster med energibeläggning. De handblåsta originalfönstren som sitter utanför har han behållit för utseendets skull.
Men Majviken ligger ganska avsides. Erika och Christian Ejdestig hade båda heltidsjobb i Göteborg och tre små barn som måste hämtas och lämnas; vardagen fungerade helt enkelt inte för familjen. Så Majviken annonserades ut ännu en gång. Då kom familjen Svedberg in i handlingen.
– Planen var egentligen inte att köpa ett hus. Vi skulle flytta hem efter två år i England och tänkte renovera vårt kök i Trollhättan och letade efter inspiration på nätet och hittade det här huset, säger Ann-Britt.
Familjen blev eld och lågor och i början på 2013 hade de köpt den renoverade villan. Nu bor familjen, Ann-Britt, hennes man Glenn och barnen David, 20 och Anja, 17 år, kvar i Trollhättan och har Majviken som sommarbostad. Ann-Britt berättar att de har försökt inreda tidsenligt, och att mycket är arvegods.
– Vi gillar gamla grejer och hade mycket som passar här. De flesta sakerna kommer från min släkt, vi har knappt köpt en enda pryl till huset.
Ann-Britts mormor hade mycket bevarat från ett borgmästarhem i Lidköping på 1800-talet och från sin pappas föräldragård utanför Grebbestad har Ann-Britt många allmogesaker.
– Vi inreder med saker som har en historia och som betyder något för oss, säger Ann-Britt Svedberg.
Majviken är nu en bekväm och behaglig åretruntbostad. Vattenburen värme kommer från en luftvärmepump. På bottenvåningen är det kök och matplats, matsal, vardagsrum, bibliotek, ett sovrum och en glasveranda. På övervåningen två sovrum och ett tv-rum/allrum. Huset är på cirka 200 kvadratmeter inklusive källaren. Fyra av de sju kakelugnarna, alla olika, har renoverats och går nu att elda i.
– Det är jättemysigt att vara här på vintern och elda i kakelugnarna, säger Ann-Britt.
Som en bekräftelse, både på att det är ett mycket vackert hus och att det är förstklassigt renoverat, har Ann-Britt och Glenn Svedberg fått Uddevalla kommuns byggnadsvårdspris, men de vill dela äran med Erika och Christian Ejdestig som renoverade huset.
Miljö- och stadsbyggnadsnämndens motivering till byggnadsvårdspriset är ”En vit solitär med tidlöst, stilrent och graciöst uttryck i naturskön omgivning".
Än så länge bor familjen Svedberg inte permanent i Majviken.
– Men planen är att om två år ska vi bo här året runt, säger Ann-Britt.
