Att klä sig så att barnen inte skäms

De oskrivna reglerna för hur äldre får klä sig börjar luckras upp. Men den senaste tidens mediedebatt visar att det fortfarande finns en mängd tabun. Framförallt handlar det om vad man inte bör ha på sig efter en viss ålder.

ANNONS
|

För färgglatt, tight, kort eller urringat. När man lämnat ungdomen bakom sig förväntas man skyla mer än man avslöjar.

Men diskussionen om ålder och mode handlar inte enbart om hud. Debatten som har pågått i medierna under de senaste veckorna tar större ord i sin mun.

Värdighet, skam och hänsyn till barnen.

- Ju äldre vi blir desto fler oskrivna regler finns det. Vissa företeelser och kläder passar sig bara inte efter en viss ålder, säger Lina Söderqvist, marknadschef på Åhléns.

Inför sin senaste modekampanj genomförde varuhuskedjan en undersökning bland sina medlemmar. Ett par tusen personer fick svara på frågan vilken övre åldersgräns de ansåg att samhällsnormen har tilldelat olika klädesplagg.

ANNONS

Svaren de fick var inte särskilt uppmuntrande för någon över 35. Bland annat ansågs åldersgränsen för när kvinnor bör sluta bära urringat gå vid 47 år, och för tighta klänningar vid 55. För männen gäller att lägga basebollkepsen på hyllan före 40-årsdagen och sluta bära korta shorts efter 45.

- Det är tydligt att det finns normer för när man blir för gammal för en del klädesplagg. Särskilt när det gäller kvinnor. Det här var en föreställning vi ville utmana, säger Lina Söderqvist.

Modeforskaren Philip Warkander anlitades för att genomföra en djupare studie. Han intervjuade 40 kvinnor och män från hela landet om deras förhållande till ålder, identitet och klädstil.

- Ett återkommande tema var den kroppsliga självkänslan. Med stigande ålder är det inte lika självklart att använda korta kjolar, åtsmitande klänningar och urringade toppar, berättar han.

Även männen uttryckte en ovilja mot att visa upp mycket av sig själva. Efter en viss ålder gick de ogärna ut i kortbyxor och linne eftersom kroppen helt enkelt inte längre såg ut som den en gång gjorde.

Undersökningen visade också att färgerna på kläderna förändrades i ungefär samma takt. Äldre människor förutsätts klä sig i dovare kulörer och i mer klassiska snitt, medan ungdomar tillåts vara färgstarka och moderiktiga.

ANNONS

En medelålders kvinna i Philip Warkanders rapport menade, till och med, att det var viktigt att hålla igen på den utmanande klädseln, så att hennes barn skulle slippa att skämmas för henne.

- Men det fanns också de som beskrev åldrandet i termer av karriär och stabil inkomst, vilket ledde till ökad självkänsla och ekonomisk frihet. De kunde ta ut svängarna även klädmässigt, säger Philip Warkander.

Nu för tiden shoppar tonåringarna och deras farföräldrar i ungefär samma butiker, och det klassiska äldremodet är på utdöende. Vid sidan av barn- och mammaklädesavdelningarna i butikerna, finns vanligtvis en enda arena där alla – oavsett ålder – kan hämta inspiration.

Enligt dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt, som arbetat med mode i över 40 år, handlar våra begränsningar mer om storlekar än om våra kronologiska år.

- Att något är oestetiskt har inte med åldern att göra. Vissa kläder kräver en perfekt kropp för att plagget ska vara snyggt helt enkelt, säger hon.

Under ungdomstiden letar många efter sin egen stil och provar sig fram genom en rad uttryck. Det kan vara en blommigt romantisk klänning den ena dagen och en cool uppsyn den andra. Därför uppfattas unga människor ofta som mer moderiktiga än sina föräldrar och farföräldrar, menar Tonie Lewenhaupt.

ANNONS

- Äldre personer har ofta hittat vem de vill vara och vilken typ av kläder de gillar. Sen håller de kvar vid dem, menar hon.

Dräkthistorikern som själv är född på 1930-talet anser att åldersfixeringen runt mode till sist är över. Det finns inte längre några uttalade ungdoms- eller pensionärskläder på marknaden, och det tysta klädspråket som funnits i årtusenden har äntligen blivit stumt.

- Tack och lov. Det har alltid funnits regler för hur särskilt kvinnor ska vara klädda, beroende på om de är unga och ogifta, medelålders eller änkor, säger hon.

Den stora förändringen kom i slutet av 60-talet då både gamla och unga gemensamt protesterade mot samhällsordningen. Då fick alla gå i långbyxor och låta håret växa och jämlikhet var ledordet för all aktivitet. Jeansen slog igenom på bred front och blev var man och kvinnas plagg, förklarar Tonie Lewenhaupt.

- Just jeansen hade en utjämnande effekt. I dag går alla, oavsett samhällsklass och ålder, klädda i jeans. Det spelar ingen roll om det är kungar, presidenter eller vanligt folk, säger hon.

Tanten i beige kappa och hatt har spelat ut sin roll, och bekväma gymnastikskor har nästintill blivit uniform. Men för den som väljer att lyssna på Åhléns kundundersökning går däremot färgglada sneakers bort vid 50 plus. Och trots att farbrorn har gått samma väg som tanten, är klädkoden ännu hårdare för männen – de ska helst inte ha färg på skorna efter att de har fyllt 43 år.

ANNONS

- Visst är det intressant? Vi har fått väldigt många reaktioner på vår kampanj, säger marknadschefen Lina Söderqvist med ett skratt.

Philip Warkander som bidrog med den kvalitativa undersökningen inför modereklamen, har själv fått sig en tankeställare. Han är 38 år, men har redan börjat anpassa sin klädsel efter en mognare ålder. Bland annat känner han sig inte lika bekväm i shorts och linne längre, berättar han.

- Sådant som jag kände var möjligt när jag var ung, just eftersom det kunde förklaras genom min ungdom, känns inte lika naturligt nu när jag är äldre, säger han.

Tack vare projektet, har han dock medvetet släppt på försöket att anpassa sig. I stället anstränger han sig för att klä sig mer som han själv vill. Normer, kläder och identitet är inte huggna i sten, utan något vi formulerar tillsammans, menar han.

- Därmed har vi också möjlighet att omformulera våra föreställningar, om vi känner att vi vill. Det tycker jag är hoppfullt, säger han.

Fakta: Klädkonsumtion

  1. Varje år köper svenskarna kläder och skor för över 80 miljarder kronor. Konsumtionen ökar stadigt, och sedan 2004 har inköpen ökat med närmare 30 procent.
  2. Priserna på kläderna har däremot inte ökat i samma takt. Mellan 2004 och 2014 blev kläder och skor i genomsnitt 9,9 procent dyrare. Från 2013 till 2014 ökade klädkonsumtionen med 2,4 procent, medan priserna enbart steg med en halv procent.
  3. Av svenskarnas totala konsumtion under året, står inköpen av kläder och skor för knappt fem procent.

Källa: Konsumtionsrapporten 2015

ANNONS