Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Anders Piltz, lördagskrönikör. 
Anders Piltz, lördagskrönikör. 

Anders Piltz: "Påsken kan varken bevisas eller motbevisas"

"Vi hittar inte svaret på livets mening i biologin. Vi hittar inte svaret på biologins frågor i Bibeln eller något annat religiöst dokument", skriver Anders Piltz i sin påskaftonskrönika.

I natt firar de kristna motsvarigheten till Big Bang: Jesu uppståndelse från de döda. 
Nej visst, det går inte att bevisa att Jesus uppstått från de döda. Tron vore ju inte värd namnet, om den kunde bevisas matematiskt. I naturvetenskapen måste man kunna bevisa, kontrollera och helst upprepa. Det man påstår måste stämma med alla andra kända fakta. 
Kan inte människan nöja sig med naturvetenskapen då, och låta alla obevisbara påståenden vara? Vi är mycket benägna att tro det vi vill tro. Många tror fullt och fast att vetenskapen har alla svaren. 
Utom på vad som är meningen med alltihopa.

Det finns ingen naturvetenskaplig metod att fastställa någontings mening. Naturvetenskapen måste sätta meningsfrågorna inom klammer. Om jag säger att världens existens måste bero på en orsak utanför världen själv, då finns det absolut ingen vetenskaplig metod att bekräfta eller falsifiera detta påstående. Den som tror det har tillskrivit vetenskapen en metod och en insikt som den inte kan ha, och det blir en kunskapsteoretisk kullerbytta. Meningsfrågorna måste behandlas inom tolkningsvetenskaperna, och där finns inga exakta bevis.

Men faktum är att många Nobelpristagare i naturvetenskap börjar skriva filosofi efter att ha fått priset. Just detta är ett tecken på att naturvetenskapen inte är tillräcklig som svar på de stora, de mest intressanta frågorna. Men som vetenskapare är de klart medvetna om skillnaden mellan det ena och det andra.
Vi hittar inte svaret på livets mening i biologin. Vi hittar inte svaret på biologins frågor i Bibeln eller något annat religiöst dokument. Kyrkliga företrädare ska inte uttala sig om astrofysik på teologiska grunder, och astrofysiker inte om teologi (som diskuterar frågan om alltings mening) på astronomiska grunder. Om man inte respekterar gränserna blir det metafysisk soppa av alltihopa.

Jag refererar nu till en katolsk präst, belgaren Georges Lemaître, den som (år 1927) lade grunden till teorierna om Big Bang. Han var matematiker och fysiker, och det var i den egenskapen han formulerade teorier om världens uppkomst, inte som präst och predikant.
Lemaître sade att vetenskapens villkor är desamma för troende och ateister.  Den kristne har dock en fördel, inte som vetenskapare utan som människa: hoppet, tanken, misstanken att denna mångtydiga värld är en gåta som har ett lyckligt svar, en djup mening som ska upptäckas, både vetenskapligt och filosofiskt. Den mening som Kristi uppståndelse pekar på. En Big Bang av glädje: döden besegrad. Om inte de kristna bygger sitt hopp på detta faktum blir de bara patetiska, säger Paulus, som hade mött den Uppståndne.
Påsken kan varken bevisas eller motbevisas – men förvandlar världens villkor.

Mest läst