Afra vill göra skolorna gröna

Den första prototypen av växthuset som ska göra Göteborgs skolor självförsörjande på grönsaker och frukt blev klar under sensommaren. Närmast finslipas de tekniska detaljerna för att projektet sedan ska sjösätts på högstadieskolan i Bergsjön. Tanken är att eleverna ska sköta programmering av tekniken och skötseln av växthuset.

–Eleverna ska därefter medverka som coacher i utbildningen av fler skolor för att på så sätt sprida kunskapen, säger Afra Noubarzadeh.

Redan som 10-åring kom Afra Noubarzadeh i kontakt med sin första konstform – breakdance. Storebrodern Mahan breakade och lillebror sökte sig till denna miljö där kreativiteten fick ta plats. I Bergsjön, där bröderna växte upp, var hiphop-kulturen själva livskraften.

–Genom breakdancen kunde jag skaffa mig en cool identitet, men också en konstruktiv tillvaro i en annars destruktiv miljö, säger Afra Noubarzadeh.

Då han sett sina föräldrar, skådespelare och litteraturvetare ursprungligen från Iran, inte kunna utöva sina yrken i det nya hemlandet Sverige på grund av språkförbistringen, bestämde han sig tidigt för att lära sig svenska perfekt. Något som han inte ansåg var möjligt i Bergsjön och bytte inför högstadiet helt sonika till Lexbyskolan i Partille. Vardagen bestod av mycket plugg och ännu mer sport.

Efter några år med bland annat fotboll och handboll, satte en idrottsskada stopp för en stenhård satsning i IFK Göteborg. Åtta träningspass i veckan skulle nu ersättas med något annat.

Fokus på det kroppsliga uttrycket fick ge plats för bildkonsten och muralmålning, eller sprayning som metoden också kallas, kom in i hans liv. Dessutom var Afra Noubarzadeh mycket prestationsdriven, så inför gymnasiet sökte han och kom in på Göteborgs högre samskola, en skola med inriktning på det akademiska.

–Jag fortsatte min resa för att bilda mig ett helhetsperspektiv på Göteborg som stad, förklarar Afra.

Att han skulle komma att ägna sig åt miljöfrågor kan han tacka två lärare för: Christer, lärare i miljövetenskap, och Berit, lärare i biologi och kemi, vid Samskolan i centrala Göteborg. De båda väckte hans intresse för naturen. På väg till USA för ett år på ett college i San Francisco råkade han ta en omväg via Östersund dit han lockades av ett program i ekoteknik vid Mittuniversitetet. Ett år blev han kvar där långt upp i norr.

–Det tog lika lång tid att resa till Östersund, som det skulle ha gjort att flyga till San Francisco.

Ju mer han pluggade ju mer frustrerad blev han.

–Om vi redan har alla svaren, varför sker då inga förändringar?

Afra bestämde sig för att ta ett sabbatsår och drev en tatueringsstudio vid Röda sten. Det konstnärliga uttrycket fick ta allt mer plats. För att få ett helhetsperspektiv på samhället sökte han sig sedan till Chalmers entreprenörsskola, ett masterprogram på två år. Om penna och papper gjorde konsten levande under lektionstimmarna på gymnasiet, tog nu kluddet i datorn geometriska former under föreläsningarna på universitetet. Miljövetenskapen och konsten växte samman och han skapade digital konst genom programmeringsspråken HTML och CSS. En konstform som tagit honom ut som föreläsare runtom i Europa. Som han själv uttrycker det; den fyrkantiga Afra från den akademiska världen växte samman med den cirkulära Afra med behov av det konstnärliga uttrycket.

Att greppa dataprogrammering eller kodning via konsten, förstod Afra Noubarzadeh, var ett sätt att nå ut till dem som annars ser programmering som allt för tekniskt. Skulle intresset för hållbarhetsfrågor också minska det mentala hindret?

På Västsvenska handelskammaren och inom näringslivet i Göteborg såg man ett behov av att inför framtiden säkra tillväxten av dataingenjörer och ville göra en kompetenssatsning på ungdomar. Skolprojektet "Så ett frö" med Afra Noubarzadeh som projektledare och inspiratör grundades.

–Målsättningen att göra alla Göteborgs grundskolor självförsörjande på grönsaker och frukt är hög, säger han med ett stort skratt och fortsätter: Men man måste våga satsa högt.

Att bygga och programmera växthus för att inkludera unga i utvecklingen av samhället ser Afra Noubarzadeh i dag som en lika viktig konstnärlig process, som att nå ut med sin bildkonst till den stora allmänheten.

Elisabet Omsén