I den första litteraturöversynen i landet på tjugo år konstateras att Sverige på ett decennium gått från världsledande till världsmedioker vad gäller läsförståelse.
När litteraturutredarna Tomas Lidman, Annina Rabe, Johanna Koljonen och Martin Ingvar presenterade sitt betänkande på bokmässans första seminarium, listades såväl slutsatser om dagsläget som hägrande orosmoln och framtida åtgärder för att åstadkomma ett ”läslyft” i landet senast 2018.
- Vi är på väg mot en ojämlikhetsbomb, konstaterade Johanna Koljonen med stöd av analyser som visar att det är samma elever som går ut nian utan fullständiga betyg, som hade låg läsförståelse redan i fjärde klass.
På den vägen skapas medborgare utan förmåga att ta del av den demokratiska processen. Samtidigt, vilket påpekades både en och två gånger under presentationen, faller alla kulturinsatser för ökad läsförståelse platt om inte samtidigt en stor pedagogisk insats görs.
- Läsförståelse är en färdighet som man bara kan tillskansa sig genom övning, hävdade Martin Ingvar, som också passade på att påminna om det olyckliga faktum att läsdidaktik först för sex år sedan blev ett obligatoriskt ämne för lärarstuderande, från att dessförinnan varit ett frivilligt ämne.
För att nå resultat inom utsatt tid föreslår utredarna en parlamentarisk beredning om hur man ska gå till väga och ett riksdagsbeslut i frågan, som sedan ska följas upp.
För att läsfrämjande insatser ska få genomslag i hela landet vill man också tillskjuta 17 miljoner kronor till Kulturrådet att fördela till regionerna. 30 miljoner kronor vill man lägga på läsfrämjande insatser inom folkbildningen.
Att alla elever bör ha tillgång till bemannade skolbibliotek samt att Skolverket bör få i uppdrag att utvärdera skolbibliotekens funktioner är ytterligare slutsatser i utredningen som visar på goda exempel från till exempel Eskilstuna där elever i en skola ökat sin läsförståelse markant sedan ett bemannat skolbibliotek införts.
- Men vi har sett oroande tendenser under utredningen, inom särskilt friskolevärlden, där man närmast anser det vara ett övergrepp att kräva skolbibliotek. Men det tycker inte vi, slog Annina Rabe fast.
Bokhandelns utarmning och författarnas försörjningssituation lyfts också av utredarna som vill se en modernisering av biblioteksersättningen, som är många författares enda ekonomiska grundtrygghet.
Ett konkret förslag, med syfte att främja de mindre förlagen och som sannolikt kommer att väcka debatt, är att man vill införa ett tak för litteraturstödet per förlag och år, på en miljon kronor. Ett ökat stöd per titel är ett också en föreslagen åtgärd i samma riktning.
- Tillsattes i mars 2011 av regeringen, presenterade ett delbetänkande i våras och slutbetänkandet i dag, den 27 september 2012 på bokmässan.
- Har haft i uppdrag att analysera läsintresset hos barn och unga sett över tid, föreslå läsfrämjande insatser, analysera de ekonomiska villkoren för författare, analysera bokmarknaden och eventuellt föreslå förändringar av det statliga stödet.
- Har genomförts av Tomas Lidman, historiker, Johanna Koljonen, författare, Annina Rabe, kulturjournalist samt Martin Ingvar, hjärnforskare.
