Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Linus Hugo: Därför sänks räntan

    Riksbanken sänker reporäntan igen, till rekordlåga 0 procent, och bedömer att den inte höjs förrän i mitten av 2016.

    Varför sänker Riksbanken reporäntan igen?

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    I mitten av oktober kom nya inflationssiffror för Sverige som visade att konsumentpriserna minskade med 0,4 procent (KPI), alltså deflation för en månad. Det andra måttet, KPIF, visade en marginell ökning med 0,3 procent. Båda beskeden var långt mindre än vad Riksbanken räknat med.

    På måndagen kom ytterligare dystra signaler om att Europas motor, Tyskland, inte kommer växa alls sista kvartalet i år. Dessutom förväntas oljepriset vara fortsatt lågt i början av 2015.

    Detta gör att Riksbanken väljer den lägsta styrräntan någonsin i Sverige, 0,00 procent, i hopp om att ge en extra skjuts för ökad inflation i Sverige.

    Samtidigt ökade tillväxten i hushållens bolåneskuld i september och lär öka ännu mer nu. Riksbanken betonar att de är bekymrade över detta och att det är viktigt med andra åtgärder som begränsar hushållens ökande bolån.

    Men Riksbanken sänkte ju i september också. Varför har inte inflationen stigit?

    Riksbanken förklarar den låga inflationen i Sverige främst med att:

    • globala energipriser stiger långsamt
    • livsmedelspriserna stiger långsamt
    • svenska elpriser har en klen utveckling
    • på grund av att det osäkra läget vågar inte företagen höja priserna fullt ut när deras kostnader ökar.

    Men Stefan Ingves menar också att läroboken inte stämmer riktigt just nu.

    Med låg ränta, minskande arbetslöshet och hyggliga tillväxtsutsikter framöver borde inflationen stiga nu, enligt teorin. Det grubblar Riksbanken över.

    Ingves kallar det ett "ganska ovanligt läge" som de måste hantera på något sätt, men det låter som om de inte vet riktigt hur.

    Riksbanken kan dock, om de vill, använda mer kontroversiella metoder, som köp av räntepapper, eller valutaintervention, alltså handel med valuta, för att påverka kronans växelkurs.

    Hur länge kan man räkna med så här extremt låg ränta?

    Senast vi hade rekordlåg ränta på 0,25 procent, under och efter finanskrisen, varade det ett år. Enligt Riksbankens prognos kommer reporäntan nu var 0,00 procent hela 2015 och bli 1,75 först i slutet av 2017.

    Det finns en del bedömare som räknar med att vi kommer vara kvar på en lågräntenivå, alltså under 2 procent i fem år eller så mycket som tio år.

    Riksbanken är tydlig med att "Reporäntan behöver vara kvar på denna nivå (0,00) tills inflationen tydligt tagit fart".

    En sak är säker. När det väl händer kommer Riksbanken höja och då kan även dina bolånekostnader på ganska kort tid dubbleras. Frågan är när det sker.

    Reporäntan är nu extremt låg, men kanske ändå inte så extremt extrem som den verkar.

    Riksbanken pratar om en "normalränta" på fyra procent. Det är den genomsnittliga reporänta en bolånetagare ska räkna med långsiktigt.

    Samtidigt har Riksbankens ledamöter länge funderat över om normalräntan, efter finanskrisen, kanske är för högt satt nuförtiden.

    Men än tycker inte Stefan Ingves att han fått bevis nog för att det är så.

    När jag träffade honom i Göteborg för två veckor sedan rekommenderade han fortfarande alla bolånetagare att tänka sig en långsiktig reporäntenivå på fyra procent. Och så lade han till: "Bolånen har ju väldigt lång löptid, särskilt om man inte amorterar överhuvudtaget."

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.