Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Menar Stefan Löfven (S) allvar med att han vill verka för en nyindustrialisering av Sverige och att life science är ett prioriterat område bör han redan nu ge näringsminister Mikael Damberg i uppgift att koordinera en life science-strategi, skriver debattörerna. Bild: Bild: Berit Roald

Life science måste få ett snabbt regeringspaket

Debatt Om vi ska få till den förändring som krävs för att globala företag ska fortsätta satsa här och mindre företag ska växa måste vallöftena att satsa på life science omgående bli konkreta planer, skriver företrädare för life science-branschen.

Life science-sektorn i Sverige är satt under press. AstraZenecas forskningsanläggning i Mölndal är nu den enda stora som finns kvar i landet. Att forskningen och de spin-off-effekter som den ger är viktig för Västsverige är uppenbart, men företagen som verkar och växer här är också viktiga för life science i Sverige. Det är bra att den nya regeringen redan har visat ett tydligt engagemang för life science. Men om vi ska få till den förändring som krävs för att globala företag ska fortsätta satsa här och mindre företag ska växa måste vallöftena att satsa på life science omgående bli konkreta planer, och insatserna måste göras på en nationell nivå.

I dag presenterar vi en handlingsplan med 25 åtgärder för att stärka life science i Sverige.

För att vända utvecklingen krävs att samhället ser sin roll för life science-sektorn, hela vägen från den tidiga forskningen till att de färdiga produkterna når patienterna i vården. Till att börja med kan man konstatera att en levande life science-sektor alltid vilar på en stark akademisk miljö och en utvecklingsorienterad vård. Våra första åtgärder handlar därför om att Sverige måste:

  • Öka rörligheten för forskare mellan akademi, vård och industri genom att skapa fler utlysningar för delade tjänster och öka det akademiska meritvärdet för FoU som är gjord tillsammans med näringslivet.

  • Fortsätta att prioritera forskningsanslag till de biomedicinska och tekniska områdena.

Kan komplettera marknaden

Men det räcker inte. Även om forskning är en viktig bas för life science-sektorn så är det först när företag förädlat kunskapen till produkter som patienter kan ta del av de nya innovationerna. Den förädlingsprocessen är både kostsam och riskfylld och kräver långsiktigt och riskvilligt kapital. Här har staten möjlighet att komplettera marknaden genom att använda det statliga riskkapitalet på ett professionellt och effektivt sätt. Vi vet att så inte sker i dag. För att ge de tidiga bolagen bättre chanser föreslår vi att man:

  • Ser över det statliga riskkapitalet och skapar en struktur som bidrar till en långsiktig finansiering för företagens hela utvecklingskedja.

  • Placerar delar av det statliga riskkapitalet i existerande och nystartade riskkapitalfonder som förvaltas på kommersiella grunder och är inriktade på utvecklingsfaser där investeringsrisken ofta är hög (investeringar om 10-50 miljoner kronor).

Men förutom de statliga investeringarna måste man också se vikten av att stora internationella företag etablerar sig här och väljer att fortsätta investera i Sverige. För dessa företag är effektiva myndigheter, en fungerande infrastruktur och en bra dialog med samhället viktiga. Flera utredningar är gjorda de senaste åren som innehåller förslag som skulle öka Sveriges konkurrenskraft. Utredningen Starka tillsammans om klinisk forskning, Nationella E-hälsostrategin och Biobanksutredningen är tre tydliga exempel på utredningar som omgående bör omsättas i praktik. Men för att göra Sverige attraktivt för de globala företagen behöver vi också:

  • Korta handläggningstiderna på Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och effektivisera etikprövningsnämndernas verksamhet.

  • Matcha andra länders erbjudande till företag som överväger att etablera FoU- och produktionsanläggningar, huvudkontor eller marknadsbolag i Sverige.

Svenska vården avgörande

När väl forskningen, finansieringen och infrastrukturen fungerar återstår att skapa en välfungerande vård. Utan en nyfiken och kravställande vård finns ingen svensk life science-sektor. Medicinteknikföretag i tillväxtfas är till exempel beroende av en fungerande hemmamarknad. För dessa företag, liksom de andra företag vi representerar, är det avgörande att den svenska vården har möjlighet att använda och upphandla nya behandlingar och tekniker.

Flera av våra åtgärdsförslag handlar därför om hur vården ska få bättre möjlighet att både delta i utvecklandet av nya behandlingar och vara en aktiv användare av nya innovationer. Bland annat föreslår vi att:

  • Man ser över de kriterier som vårdens upphandlingsenheter använder sig av så att de blir mer knutna till önskat resultat snarare än till en på förhand specificerad teknik.

  • Att de offentliga pris- och subventionssystemen, som bestämmer hur mycket staten betalar för nya läkemedel och medicinteknik, utformas på ett sätt så att de stimulerar till användning av nya behandlingar.

  • Att staten och Sveriges kommuner och landsting, SKL, ingår ett nytt avtal där öronmärkta pengar betalas ut till de landsting som visat att de använt nya innovationer.

Seriös satsning kräver engagemang

En seriös satsning på svensk life science kräver engagemang från flera olika departement, myndigheter och landsting. Menar Stefan Löfven (S) allvar med att han vill verka för en nyindustrialisering av Sverige och att life science är ett prioriterat område bör han redan nu ge näringsminister Mikael Damberg i uppgift att koordinera en life science-strategi. De 25 åtgärdsförslagen i vår handlingsplan är ett första steg och vi ser fram emot en konstruktiv dialog och framgångsrikt samarbete kring dessa.

Anders Blanck

vd LIF

Jonas Ekstrand

vd SwedenBIO

Maria Fagerquist

vice vd LIF

Ingrid Heath

vice vd SwedenBIO

Petrus Laestadius

vice vd Swedish Medtech

Anna Lefevre Skjöldebrand

vd Swedish Medtech

Mest läst