Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Lev upp till lagen – satsa på skolbiblioteken

Växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse, sjunkande skolresultat, digitala och demokratiska utmaningar – och en halv miljon barn utan tillgång till skolbibliotek! Är vi inte mer rädda om Sverige som ett demokratiskt kunskapssamhälle än såhär? skriver Calle Nathanson och Niclas Lindberg, Svensk biblioteksförening.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Både skollagen och bibliotekslagen ger alla elever rätt till skolbibliotek. Ändå har bara 22 procent av landets skolor tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek bemannat minst 20 timmar. Och lärarna i 78 procent av skolorna får inte det pedagogiska stöd som samverkan med skolbibliotekarier ger.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Inför Bok & Bibliotek kräver Svensk biblioteksförening att alla elever äntligen får tillgång till de skolbibliotek lagen ger dem rätt till. I budgettider sägs ofta att vi inte har råd. Men det är hög tid att vi frågar oss: vad kostar det att hälften av Sveriges elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek?

Vad är det för pedagogiska och samhälleliga vinster som kommuner utan skolbibliotek går miste om? Och vad är det för möjligheter som hälften av landets skolelever därmed förvägras?

Fri tillgång till information, kunskap och kultur så att alla kan delta i det demokratiska samhället är ett internationellt åtagande, en rättighet inskriven i artikel 19, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. För att utöva den rätten krävs läskunnighet, läsförmåga, läsförståelse. Läslust. Tillsammans med landets lärare arbetar skolbibliotekarierna dagligen med läsfrämjande. Lustläsning är avgörande för annat kunskapsinhämtande.

Det är detta läsande som skolbibliotekarierna stimulerar när de hjälper en elev att hitta just den där boken eller texten, den nya oväntade läsupplevelsen, en oupptäckt genre, en ny bekantskap med ett ämne, en källa eller ett författarskap. Men tiotusentals skolelever går alltså miste om detta.

Svaga läsare tappar mest

Effekten ser vi bland annat i Pisa-undersökningarna. De senaste tio åren har Sveriges skolelever tappat dramatiskt i skolresultat. I alla ämnen, men särskilt i läsförståelse. De svagaste läsarna har tappat mest. Resursbrist, och en allt mer segregerad och mindre likvärdig skola är de stora bovarna. Men den negativa trenden går att vända. Såväl svensk som internationell forskning visar att elever med tillgång till bemannade skolbibliotek förbättrar både sina läsvanor, läsfärdigheter – och sina studieresultat! Efter Pisa-chocken, har vi råd med det motsatta?

Lägg till detta den snabba tekniska utvecklingen, digitaliseringen. All världens information finns tillgänglig, bara ett knapptryck bort. Enligt Statens Medieråd har 79 procent av alla 2 till 4-åringar nu tillgång till en surfplatta, och på fyra år har andelen 16-åringar som surfar på mobilen ökat från 7 till 96 procent. Samtidigt saknar en miljon invånare helt tillgång till nätet. De digitala kunskapsklyftorna djupnar på flera sätt.

Klick, och sökordet ger tusen träffar. Men vilka svar är rätt? Hur ska de tolkas och värderas? Utöver goda läsfärdigheter behöver barn redan i förskoleåldern lära sig ett källkritiskt förhållningssätt. På internet måste man kunna konsten att söka källan, syna och sovra information, förstå att olika avsändare har olika avsikter, skilja på åsikt och fakta. Tillgången på kunskap, kultur och information har exploderat. Medie- och informationskunnigheten i Sverige skulle behöva explodera på samma sätt.

Experterna finns på biblioteken

De verkliga experterna på detta finns på skolbiblioteken. Skolbibliotekarierna har specialkompetens i informationssökning och källkritik. I skolor som satsar på och involverar sina skolbibliotek, där lärare och skolbibliotekarier samverkar kring undervisning och pedagogisk planering är resultaten otvetydiga: kvaliteten på undervisningen höjs. En likvärdig skola kräver därför likvärdig tillgång till skolbibliotek.

Vi är oroliga. Demokratin och yttrandefriheten är i dag utmanad. Växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse, sjunkande skolresultat, digitala och demokratiska utmaningar – och en halv miljon barn utan tillgång till skolbibliotek! Är vi inte mer rädda om Sverige som ett demokratiskt kunskapssamhälle än såhär?

Politisk fråga

Nu är en nationell biblioteksstrategi äntligen på väg. Och regeringen beräknar att de utlovade budgetssatsningarna kan ge personalförstärkningar på deltid med upp till 300 personer. Nu vill vi att utbildningsministern också tar diskussionen om bemanningsnivån på skolbiblioteken med huvudmännen. Samma vilja måste också komma till uttryck i regioner och kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar. Som arbetsgruppen för expertnätverket för skolbibliotek nyss skrev i tidningen Skolledaren: Skolbiblioteket som pedagogisk resurs stöder lärandeprocesser. För dig som skolledare är det ett av verktygen för ökad måluppfyllelse.

Så, vad är det vi inte har råd med? Vår slutsats är att Sverige inte har råd att vara utan bemannade skolbibliotek. Sveriges skolelever behöver sina bibliotek. De behöver sina stöttande, sporrande, frågvisa, smarta och stundtals irriterande skolbibliotekarier. Sveriges lärare och skolledningar behöver samverkan med skolbibliotekarier mer än någonsin, i mötet med dagens tuffa pedagogiska utmaningar.

Bemanna skolbiblioteken!

Calle Nathanson

ordförande Svensk biblioteksförening

Niclas Lindberg

generalsekreterare Svensk biblioteksförening

Mest läst