Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1

Skolornas lokala styrning och ledning har stor betydelse för utbildningskvaliteten, skriver debattörerna. Bild: Bild: Nicklas Elmrin

Ledarskapets kvalitet avgör elevernas prestationer

Debatt Det finns ett tydligt samband mellan ledningskvalitet och elevernas skolprestationer. Det visar en internationell forskningsstudie av 1 800 skolor i åtta länder. Dessutom utmärker sig friskolor genom att ha en högre kvalitet på ledningsarbetet, skriver bland andra Nicholas Bloom, professor i nationalekonomi vid Stanforduniversitetet.

De flesta ser utbildning som en fantastisk utjämnare av skillnader och livschanser och skolan som en plats där alla barn, oavsett bakgrund, kan få en bra start i livet. Samtidigt brister många länders utbildningssystem i kvalitet och likvärdighet. Det finns stora skillnader i skolors utbildningskvalitet och elevers resultat, såväl inom som mellan länder. Forskare och experter världen över har länge försökt förstå orsakerna. Är det elevernas sociala bakgrund eller lärarnas kvalitet som spelar in? Är storleken på klasserna det avgörande? Forskningen är inte entydig.

Det finns skäl att komplettera den traditionella skolforskningen med andra perspektiv. Ett av dem är vilken roll skolans lokala styrning och ledning spelar för utbildningskvalitet och elevresultat, en ofta eftersatt frågeställning. Huvudskälet till bristen på forskning på området är att det har saknats systematiska undersökningsmetoder.

Tydlig koppling till resultat

I en ny studie, sammanfattad i en SNS-rapport, använder vi ett nytt sätt att mäta i vilken utsträckning skolorna använder sig av beprövade arbetssätt för styrning och ledning. Studien visar att styrnings- och ledningskvalitet är tydligt kopplat till skillnader i elevernas resultat.

Sambandet mellan elevernas resultat och kvaliteten på skolans lokala styrning och ledning är starkt. I jämförelse med andra studier är det statistiska sambandet två till tre gånger större än det mellan elevresultat och skolkonkurrens respektive lärarkvalitet – och hela tio gånger större än det mellan elevresultat och klasstorlek.

Intervjuat rektorer

Vår studie bygger på systematiska intervjuer med rektorer vid cirka 1 800 skolor i Brasilien, Indien, Italien, Kanada, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA. I Sverige har 88 skolor deltagit, varav 65 kommunala och 23 fristående.

Intervjuerna utgår från en metod som utvecklats för att undersöka styrnings- och ledningskvalitet i exempelvis företag. Med den kan vi kartlägga om skolorna använder sig av grundläggande arbetssätt för styrning och ledning.

Vi har bland annat ställt frågor om hur välfungerande undervisningsmetoder i klassrummen används och sprids, vilka strategier finns för att rekrytera och behålla bra lärare, vilka mål skolan satt upp och hur målen följs upp.

Svaren har utvärderats mot en bedömningsmall och vägts samman i ett nytt index, där 1 betyder worst practice och 5 best practice. Indexet är alltså ett övergripande mått på kvaliteten i den lokala styrningen och skolornas ledningsmetoder. Vi konstaterar att Storbritannien kommer på indexets förstaplats, följt av Sverige, Kanada och USA. Därefter i fallande ordning Tyskland, Italien, Brasilien och Indien.

Friskolor utmärker sig

Tre tydliga tendenser framträder.

l I vilken omfattning skolor använder sig av grundläggande metoder för ledning och styrning skiljer sig stort, både inom och mellan länder. I jämförelse med andra sektorer är omfattningen relativt begränsad. Skolornas snittpoäng ligger på 2,3 av 5 i vårt index, medan tillverkningsindustrin i motsvarande studier får 3,0 poäng i snitt och sjukvården 2,4.

l Skillnaderna är starkt kopplade till skolornas prestationer i form av elevernas resultat. Analysen av skolor inom respektive land visar att höga snittpoäng i indexet sammanhänger med höga resultat för eleverna.

l De fristående skolorna utmärker sig med generellt högre poäng på styrnings- och ledningskvalitet än både skolor i offentlig regi och helt privata skolor.

Skillnaden verkar inte ha att göra med vilka elever som går på skolan eller området som skolan ligger i. Två saker särskiljer däremot friskolorna – ledarskap och ansvarsutkrävande.

Det är vanligare att rektorer vid fristående skolor har utvecklat och kommunicerat en långsiktig strategi för skolan. Det finns också oftare ett tydligt ansvarsutkrävande av rektorn från huvudmannens sida när det gäller elevernas resultat.

Kräv mer ansvar

Från ett skolutvecklingsperspektiv tyder studien på att skolornas lokala styrning och ledning har betydelse för utbildningskvaliteten. Den visar också att det finns tydliga fördelar med ett decentraliserat skolsystem, där fristående skolor tillåts avvika från de offentliga. Studien stödjer även utveckling av kommunala skolor i form av tydligare ansvarsutkrävande från de kommunala huvudmännen och stärkt ledarskap från rektorernas sida.

Förhoppningsvis kan vår studie och det mätsystem som den bygger på bidra till ökade kunskaper om styrning och ledning med elevernas bästa för ögonen.

Nicholas Bloom

professor i nationalekonomi, Stanforduniversitetet

Renata Lemos

forskningsledare, Centre for Economic Performance, London School of Economics

För analys, slutsatser och förslag i SNS forskningsrapporter svarar författarna. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst