Något var fel med Svenska Institutets (SI) @sweden-konto på Twitter. Fler och fler balanserade debattörer höger om Miljöpartiet visade sig vara blockade från Sveriges officiella Twitterkonto. Ganska snart framgick det att veckans kurator importerat en blocklista vederbörande hade i form av självpåtagen nätsäkerhetsexpert.
Som privatperson gjorde kuratorn, som varje vecka är en ny svensk, inget fel. Det är inte förbjudet att som privatperson driva en godtycklig politisk agenda, om än missriktad. Problemet var att SI stödde det hela, men saken fick bero tills det var dags för en ny kurator.
Trots allt kunde listan rullas tillbaka. Men så skedde inte.
Istället ställde sig SI bakom listan och införde den permanent. Alla på listan var faktisk nynazistiska böghatare enligt myndighetens uttalande, och om de inte ännu var det så kunde de bli det. Under mitt telefonsamtal med SI:s Henrik Selin framgick det att det inte var ett misstag. Selin försvarade listan, oavsett hur hårt han pressades. Inte ens när det listades liberala ledarskribenter, försvarsdebattörer, vanliga småföretagare eller privatpersoner backade Selin.
Listans 14 000 blockerade konton var minsann kvalitetssäkrad insisterade Selin. Och inte bara kvalitetssäkrad, utan kvalitetssäkrad av flera experter. Var man på listan så fanns det en anledning. Eller så skulle det i framtiden finnas en anledning enligt analysen som gjorts. Myndigheten backade alltså inte, så det var bara att lyfta på locket och så började media sleva i sig av grytan SI lagat åt sig själva.
Och den grytan hade allt i sig. Israels Sverigeambassadör. Köpenhamns socialdemokratiske borgmästare. Riksdagsledamöter från Moderaterna och Centerpartiet. Bill Gates. Richard Dawkins. Homosexuelle liberale amerikanen Dave Rubin identifierades som böghatare av SI.
Enda gemensamma var att samtliga antagligen inte passade kuratorns världsbild.
Så vad för kvalitetssäkring hade SI utfört på dessa 14 000 konton? Naturligtvis ingen. SI hade inte gått igenom listan, men hade imponerats av kuratorns presentation. Och kuratorn intygade för SI att den var kvalitetssäkrad, inte bara av vederbörande utan också av andra nätsäkerhetsexperter.
Kort sagt var SI godtrogna. Svenskt godtrogna. Något som utmärker inte bara SI utan även överordnade UD. Vi svenskar vill ju bara väl. Alla andra måste också vilja väl. Säger man att något kvalitetssäkrats så måste det stämma. Inte kan väl en svensk privatperson driva en egen högst tveksam politisk agenda och utnyttja en myndighet för detta?
Den godtrogenheten hittas egentligen i alla svenska utrikesrelationer. Det kan vara diplomati eller något så vanligt som arbetet i EU. Sverige ska alltid vara bäst i klassen och bokstavstroget inte bara tillämpa EU-lagar, utan också se till att de nitiskt följs. Alla andra länder gör istället det de själva tjänar bäst på.
Så det är inte förvånande att SI så enkelt kan luras. Det ser ut som vi nu fått en ny SI-standard för kvalitetssäkring.
