Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Wilderäng: Stor befolkning inget självändamål

Ska man prata om att vi måste öka befolkningen, så måste vi acceptera att det är dyrt och en ekonomisk förlustaffär. Vi kan säga att det är moraliskt rätt, men kom inte med påhitt om att vi tjänar på det, skriver gästkolumnist Lars Wilderäng.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

Från stat och kommun hörs ständigt mantrat att ”vi måste bli fler” i hyllandet av evig befolkningstillväxt. Detta går att ifrågasätta, och fokus borde istället vara att Sveriges befolkning får det bättre.

Sverige är ett land på samma breddgrader som Grönland, Alaska, Sibirien och norra Kanadas ödemarker. I själva verket är Sverige idag det mest tätbefolkade landet på våra breddgrader, trots enormt miljöslitage i form av importbehov av mat och energiåtgång på vintern. Ändå vill politiker av någon anledning att den globala miljöpåverkan ska ökas genom att befolka subarktiskt klimat ytterligare, istället för i länder med Medelhavsklimat.

Det sägs att vi behöver vara fler för tillväxtens skull. Fler människor innebär högre BNP, men BNP mäter inte välstånd. Välstånd mäts i BNP per capita, det vill säga justerat för antalet. Där halkar Sverige efter övriga Europa allt mer. De senaste tio åren har vi endast 0.55 procent i ökad BNP per capita per år, medan politikerna slår sig för bröstet över hög BNP-tillväxt. Om man likt politiker är en så kallad rent seeker, som vill tjäna pengar på andra utan att tillföra något av värde, vill man förstås ha mer BNP att mjölka. 

Det finns alltid de som lyckas bättre än medel och utan tillräckligt hög ökning av BNP per capita betyder det att dessa motsvaras av andra som får allt svårare att få ihop vardagen. Svensk BNP per capita ökar för långsamt för att alla ska få det bättre.

Sverige har länge levat på gamla tillgångar i form av infrastruktur och samhällsservice. Men när befolkningen snabbt ökar räcker detta inte längre. Allt i samhället måste byggas ut, och de billiga enkla sätten är redan tagna. Så allt som järnvägar, vägar, bostäder, vattentäkter och energiproduktion blir i själva verket väldigt dyrt att bygga ut på marginalen.

Fast inte ens utbyggnaden hänger med. Sedan regering Löfven tog över har befolkningen ökat med 3.7 procent. Samtidigt har antalet poliser minskad med 1.5 procent. Större befolkning innebär fler brottsoffer, men vi har alltså färre poliser som ska hantera detta.  Alla blir lidande och köeffekter, likt i rusningstrafiken, slår ut verksamheten.

Enbart åren 2015 - 2016 minskade antalet vårdplatser inom specialistvård med 3.3 procent, trots stigande befolkning med ökat vårdbehov. Ska man prata om att vi måste öka befolkningen, så måste vi acceptera att det är dyrt och en ekonomisk förlustaffär. Vi kan säga att det är moraliskt rätt, men kom inte med påhitt om att vi tjänar på det.

Samtidigt är det av högsta vikt att Sverige som land satsar på kvalificerade arbeten med hög förädlingsgrad. Satsar vi på så kallade enkla jobb eller låglönejobb minskar vi BNP per capita relativt sett i kunskapsnationen Sverige. Stora grupper kommer få det sämre.

Det miljövänligaste och mest ekonomiska vore att betala folk för att flytta till Medelhavsländerna inom EU, inklusive svenska pensionärer. Därmed behöver vi inte lägga pengar på att bygga ut infrastruktur och samhällsservice i ett av världens dyraste länder på Sibiriens breddgrader.

 

Mest läst