Vinsttak destruktivt även för skolan

Om regeringen anser att vinst är så skadligt att det i praktiken borde förbjudas – varför inte även i sjukvården? Eller tvärtom: Om man bedömer att vinsttaket skulle få negativa konsekvenser för vården borde väl detsamma gälla även för skolan?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden är så bristfällig att inte ens regeringen, som tillsatte den, vill gå vidare med hans förslag. Åtminstone inte när det gäller vården. Sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S)uppgeratt hon inte tror på den modell som Reepalu föreslår (Dagens industri 3/12).

Reepalus förslag, som alltså inte kommer bli aktuellt för sjukvården, innebär i teorin ett tak på hur stor vinst som privata företag i välfärdssektorn ska få göra. I praktiken innebär förslaget dock mer eller mindre ett vinstförbud.

Att ett tak på vinst i realiteten kan innebära förlust kan låta konstigt. Detta beror på utredningens räkneupplägg. Vinsttaket sätts i relation till bolagens operativa kapital; det vill säga företagets rörelsetillgångar minus rörelseskulder. Man kan säga att rörelsetillgångar är sådant som man snabbt kan sälja; fastigheter, maskiner och varulager.

ANNONS

Företag i välfärdssektorn äger sällan sina fastigheter, har inga varulager och använder inte maskiner inågonstörre utsträckning. Samtidigt är rörelseskulderna relativt höga då man har mycket personal och därmed höga löneskatter, som betalas in månaden efter lönen. Företag i välfärdssektorn har därför generellt lågt operativt kapital, en stor del av dem har till och med negativt operativt kapital, vilket leder till att de med Reepalus vinsttak får små eller inga marginaler.

Flera rapporter har belyst konsekvenserna av detta. Redovisningsbyrån PwC gjorde på uppdrag av Svenskt Näringsliv en oberoende analys i slutet av förra året där de kom fram till att nästan 80 procent av välfärdsföretagen skulle tillåtas ha en rörelsemarginal som inte når upp till två procent om ett vinsttak införs. Något som inte är hållbart över tid och som sannolikt skulle leda till att många välfärdsbolag skulle avvecklas.

När det gäller skolan kommer regeringen gå vidare medReepalusförslag om ett vinsttak.Men varför gå vidare med det ena och inte det andra?Om regeringen anser att vinst är så skadligt att det i praktiken borde förbjudas – varför inte även i sjukvården? Eller tvärtom: Om man bedömer att vinsttaket skulle få negativa konsekvenser för vården borde väl detsamma gällaävenför skolan? Förutsättningarna för sektorerna ärknappastså olika att man kan skylla på det.

ANNONS

Förslaget är ett hot mot många omtyckta och välfungerande skolor. Vidare skulle det ställa stor press på kommunerna som redan har svårigheter framför sig i och med den stora befolkningsökningen. Om bara hälften av de privata aktörerna lade ner, vilket alltså är lågt räknat, skulle man i Västra Götaland behöva drygt 10 000 nya skolplatser, enligt en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega. Räknar man även in befolkningsökningen handlar det om om totalt 25 000 grundskoleplatser fram till 2020.

I dagsläget ser det ut som att regeringens proposition, som ska lämnas till riksdagen i mars, inte kommer att röstas igenom. Men även om förslaget försvinner från bordet så är den socialdemokratiska hållningen problematisk. Att starta företag är ofta förenat med en risk. En viss förutsägbarhet i politiken är därför viktigt för att människor ska våga belåna sig och investera pengar för att kunna driva företag.

Det är välkommet att Socialdemokraterna backar i frågan när det gäller vården, men det räcker inte. Det de borde göra är att klart och tydligt ta ställning för attalla sortersföretag ska få göra vinst – förutsatt att man uppfyller de krav som uppställts. Om företag inte får gå med vinst måste de gå med förlust. Då finns snart ingavälfärdsföretag kvar, vilket islutändengår ut över de som Socialdemokraterna säger sig vilja skydda,medborgarna.

ANNONS
ANNONS