Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Vem tar ansvar för lag och ordning?

Att kommunala politiker vill ta ansvar för lag och ordning, trots att det formella ansvaret ligger flera nivåer upp, hedrar dem. Men vore det inte rimligt att staten då kompenserar för kommunernas ökande utgifter?

Vems ansvar är det att upprätthålla ordningen i en kommun? Frågan är inte helt okomplicerad. Ytterst är det staten som bär ansvaret, ett ansvar som i första hand utövas genom polisväsendet. Men även kommunerna är en del av statens stora maskineri och kommunpolitikerna torde därmed ha ett moraliskt ansvar för att lagen upprätthålls inom det geografiska område som de ansvarar för.

Så vad kan kommunerna göra när polisen inte längre kan garantera lag och ordning? Ett sådant exempel fanns att hitta i den senaste budgetmotionen från allianspartierna i Göteborg. Där hade sju miljoner kronor avsatts till övervakningskameror på otrygga platser. Just otrygga platser finns det dessvärre gott om i Göteborg: Av de 23 områden i landet som klassas som särskilt utsatta – vilket krasst innebär att lagen mer eller mindre är satt ut spel – ligger sju i Göteborg.

Alliansens budget föll men förslaget om kameror – som Moderaterna avser att återkomma till i en separat motion – är principiellt intressant. Det aktualiserar frågan om vad kommunerna kan göra för att öka tryggheten och hur det formella ansvaret fördelats.  

”I grunden är det här ett nationellt polisiärt ansvarsområde, men när det inte finns tillräckligt med poliser är det rimligt att staden funderar på vad den kan bidra med” menar det moderata kommunalrådet Jonas Ransgård (GP 12/7).

Att kommunala politiker vill ta ansvar för lag och ordning, trots att det formella ansvaret ligger flera nivåer upp, hedrar dem. Ett annat exempel på hur man kan göra detta är genom att hyra in kommunala ordningsvakter som ska komplettera polisen, något som börjat diskuteras allt mer. Det kan vara värdefullt för politikerna i Göteborg att titta på, och dra lärdomar av, hur det gått i Landskrona, där detta redan görs.

Mycket finns att vinna på att kommunpolitikerna visar ledarskap och tar denna typ av initiativ. Men det finns också en baksida: Resursfördelningen följer den formella ansvarsfördelningen. Att kommunerna tar över en del uppgifter, som formellt är polisens, betyder inte att kommunerna får mer pengar till att sköta dessa uppgifter.

Finansministern lovade nyligen att täcka upp för kommunerna och landstingens ökande kostnader för välfärden – som till stor del är en konsekvens av den migrationspolitik som bedrivits nationellt. Vore det inte då rimligt att också kompensera för kommunernas ökande utgifter när det gäller att upprätthålla lag och ordning?

Mest läst