Snälla, läs hela den här texten. Jag lovar att det kommer en belöning i slutet. Jag tänker att det är bäst att jag nämner det på en gång, annars är risken stor att du aldrig kommer så långt. Vi gör ju nämligen inte det, oftast stannar vi vid rubriken. Det gäller de flesta av oss, i det mesta vi läser. Eller snarare inte läser. Att läsa hela texten tar ju för mycket tid och är lite för jobbigt.
Just därför, på grund av att det både tar tid och är jobbigt, vill jag uppmana dig att läsa vidare. För då händer det fantastiska saker. Vi börjar tänka, känna och fantisera. Såna där saker som vi annars inte hinner med och som faktiskt gör oss till bättre människor.
Vi blir mer empatiska när vi läser vidare, det finns det studier på.
Hjärnan får tid att fara runt i olika riktningar och ta andra perspektiv, fantisera sig in i andra människors huvuden och liv. Det gör att vi bättre förstår hur de tänker och känner, varför de är som de är och gör som de gör. Sånt där som vi inte hinner när de flimrar förbi oss på gatan eller på någon skärm.
Det gör också att vi känner större samhörighet med andra människor. Vi märker att även om vi inte tycker och fungerar helt lika så förstår vi dem ändå. Vi är mer lika än olika. Vi delar ord och beröringspunkter och hör hemma i samma värld.
När vi läser vidare inser vi också vad vi faktiskt inte vet. En rubrik på några få ord har en konstig förmåga att lura oss att tro att den säger allt, när den egentligen inte säger någonting, på samma sätt som vi lätt tror att vi vet allt vi behöver veta om en person bara genom att se hen svischa förbi på gatan eller på en skärm.Läsning får oss att inse att vi faktiskt inte har hela bilden. Läsning får oss att vilja veta mer.
Alla de här underbara sakerna kommer till priset av att vi måste anstränga oss mer, för det är ju jobbigt att läsa vidare. Men precis som med andra saker som är jobbiga, som att lyfta tunga saker eller staka sig fram många mil på skidor, blir det lite lättare för varje gång vi gör det (i alla fall efter vad jag har läst mig till).
Och det smittar av sig också, precis som att styrkan från att lyfta tunga saker kan hjälpa dig att staka på skidorna, kan läsningen av en krönika eller skönlitteratur göra att du läser nyheter och debattartiklar mer nyanserat och det kan i sin tur göra att du både skriver och bemöter människor med större förståelse och omtanke.
Jag gillar ju att hitta på nya ord som du kanske vet, så här kommer ett som jag hoppas sammanfattar i stort vad jag vill säga: läsförstånd. Det är förståndigt att läsa vidare och varje gång du gör det blir du lite förståndigare.
Jag vet inte om det nya ordet till din vokabulär eller förståndsträningen du fick av att läsa vidare den här texten motsvarade belöningen du hoppades att få i slutet av den här krönikan?
Om inte, kan du höra av dig på facebook så får du det även det än så länge hemliga receptet på världens förmodligen värdefullaste chiligryta. Tack för att du bidrar till att göra världen lite bättre.
