Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Antibiotikafria. Kalkoner uppfödda utan antibiotika i USA. 
Antibiotikafria. Kalkoner uppfödda utan antibiotika i USA. 

Tillbaka till 1800-talet

700 000 personer dör varje år på grund av multiresistenta bakterier. Den siffran kan öka om överanvändningen av antibiotika inte upphör.

Föddes du 1872 var din medellivslängd strax över fyrtio år. Det är inte mycket. Förutsatt att man överlevde barndomen, då de på den tiden mångfaldiga syskonskarorna ofta decimerades av sjukdomar, så kunde man stryka med på grund av ett infekterat sår. Livet var fortfarande på 1800-talet kort och brutalt för många.

Under 1920-talet började den brittiske forskaren Alexander Fleming forska på penicillinet, ett läkemedel som hindrar eller helt stoppar framväxten av vissa bakterier. Upptäckten revolutionerade vår utveckling som art.  

När Fleming år 1945, tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey, mottog Nobelpriset i medicin och höll sitt tacktal lämnade han åhörarna med ett budskap vars aktualitet aldrig varit så stor som år 2017: ”Det kan komma en tid när penicillin kan köpas av vem som helst i affären. Risken finns då att den okunnige underdoserar sig själv och därmed utsätter mikroberna för icke-dödliga doser av läkemedlet som därmed blir resistenta”.  

Den tiden har nu kommit. Omkring 700 000 personer dör varje år av multiresistenta bakterier. I många länder är överanvändningen av antibiotika vardag. Inte nog med det, antibiotika används i djuruppfödningen, allt för att maximera djurens tillväxt.

Trots att det på EU-nivå sedan år 2006 funnits en målsättning om att helt fasa ut användningen av antibiotika i djuruppfödningen så tillämpas antibiotikakurer profylaktiskt. Detta är sannolikt det starkaste argumentet för att – om man inte helt undviker konsumtion av kött – inhandla kött producerat i Sverige där restriktionen bäst efterlevs.

I den andra änden finns länder som knappt erkänner att multiresistenta bakterier utgör ett problem. I Indien avsvär sig regeringen ansvar för spridandet av multiresistenta bakterier. Uppgiften att bakterierna har spridit sig från sjukhus och till vattendrag och städer har viftats bort av indiska regeringstalespersoner som ”en komplott mot landets lukrativa turistnäring”.  

Konsekvenserna kan på sikt bli katastrofala. Sjukdomar som länge kunnat medicineras enkelt riskerar bli obotliga. Simpla infektioner kan, som så ofta var fallet bara för ett sekel sedan, bli livsfarliga. Den moderna medicinens många framsteg som vi dagligdags njuter av, sällan utan att uppskatta privilegiet, kan göras ogjorda.  

I Sverige finns både en medvetenhet inom läkarkåren, läkemedelsindustrin, politiken och – inte minst – bland befolkningen om risken med multiresistenta bakterier. I senaste SOM-mätningen från Göteborgs universitet hamnar oron för ökad antibiotikaresistens på delad förstaplats med klimatförändringar över de frågor som svenskarna oroar sig för mest.  

På den här punkten är Sverige enat avseende problemet. Men lösningen måste vara global. Ett svagare EU kommer inte att kunna fortsätta avkräva striktare antibiotikahantering och ett handlingsförlamat amerikanskt ledarskap är också ett hot mot arbetet för en hållbar antibiotikanvändning. 

Om lösningen inte är gemensam kommer konsekvenserna bäras gemensamt, det kan vi bli varse om redan under vår livstid. 

Mest läst