Skrivs det för mycket om invandring nuförtiden? Oavsett om man svarar ja eller nej har medierna ett ansvar att ingående och konsekvensneutralt skildra den fråga som fortsätter att engagera en stor andel av väljarkåren.
Av den nya SOM-undersökningen från Göteborgs universitet framgår att andelen som anser att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar ökat från 2015 års nivå på 40 till 52 procent, samtidigt som de som tycker att det är ett dåligt förslag minskat från 37 till 24 procent. Förändringen är den största sedan institutet började ställa frågan i sina mätningar år 1990. Den sammanträffar med att den svenska migrationspolitiken markant har lagts om av den rödgröna regeringen.
Kanske är det mot denna bakgrund som kravet från Katrin Stjernfeldt Jahmmeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, ska ses. Stjernfeldt Jahmmeh har i ett brev till regeringen skrivit att hon hoppas att Malmö kommun ska undantas från den nya anvisningslagen som innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd. Hur många som en kommun ska ta emot beror bland annat på kommunens befolkningsstorlek, arbetsmarknadsläget, det sammantagna mottagandet samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Om Malmös S-topp får som hon vill skulle Malmö inte behöva ta emot några nyanlända alls under år 2018.
Utspelet är illustrativt av en rad anledningar. För det första: Det brukar sägas att invandringen är en kortsiktig kostnad som blir lönsam på sikt. Men när infaller "på sikt"? Med utgångspunkt i exemplet Malmö, som sedan länge är beroende av det kommunala utjämningssystemet för att inte gå i konkurs, är det svårt att argumentera för en sådan hållning och ännu svårare att uppmuntra andra kommuner att ta efter. Om alla blir som Malmö, när inte ens Malmö längre kan öppna sitt hjärta, vem ska då betala för Malmö?
För det andra: vad hade hänt om de helt rimliga kriterier som definieras i anvisningslagen hade varit utgångspunkt inte bara för hur många en kommun kan ta emot utan för hur många landet Sverige kan ta emot? Hur hade det påverkat opinionen för migrationen om integrationen hade haft förutsättningar att fungera? Gissningsvis mycket positivt då svenskarna generellt är vänligt inställda till andra nationaliteter.
För det tredje: Det är ett socialdemokratiskt kommunalråd som drar i nödbromsen, liksom det var en socialdemokratisk regering som lade Sveriges migrationspolitik på EU:s lägstanivå. Kanske dags för vänstern att sluta beskylla högern för alarmism och normalisering av SD?
