Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Sverige är varken alliansfritt eller neutralt

Om en dryg månad drar den svenska försvarsövningen Aurora igång. Övningen, där Sverige utsätts för ett begränsat angrepp i samband med en konflikt i vårt område, är ett kvitto och en avstämningspunkt på svensk försvarsförmåga, skriver kolumnisten och författaren Lars Wilderäng.

Sedan den första december 2009 är Sverige varken alliansfritt eller neutralt. Det datumet trädde EU:s Lissabonfördrag i kraft och med det fördragets paragraf 42.7. Den innebär att Sverige med alla till buds stående medel ska hjälpa våra allierade EU-länder om något av dem blir angripet. 

Sverige bekräftade också efter Parisdåden 2015 att 42.7 gäller, när vi ställde upp med militära resurser på Frankrikes begäran. Vi har i handling ratificerat 42.7 under sittande regering, som ändå av populistiska skäl fortsätter prata om alliansfrihet.

En konflikt i vårt närområde kommer dra in EU-länder, och som sådant Sverige. De flesta av dessa EU-länder är medlemmar i de västerländska demokratiernas försvarsallians Nato, och ett försvar av någon av dessa kommer därför ske under Natos samordning. Nato har nämligen en försvarsplanering, vilket Sverige står utanför eftersom vi ej är medlemmar. 

Skillnaden visades sig när Frankrike åberopade 42.7 istället för Natos artikel 5. Det tog därmed över en månad att enas om hjälpens utformning. Nato hade agerat snabbare, vilket visar på värdet i att Sverige för svensk frihet och demokratis skull blir medlemmar med färdig försvarsplanering.

Om en dryg månad drar den svenska försvarsövningen Aurora igång. Övningen, där Sverige utsätts för ett begränsat angrepp i samband med en konflikt i vårt område, är ett kvitto och en avstämningspunkt på svensk försvarsförmåga. Den kommer också ske med begränsade inslag från allierade EU-länder som Finland, Estland, Litauen, Danmark och Frankrike, samt grannlandet Norge. 

Den stora västerländska demokratiska fyrbåken USA deltar visserligen i övningen, men som den sk B-sidan tillsammans med svenska snabbrörliga elitförband. Dessa svenska förband är också de som sannolikt först kommer sättas in om en granne angrips, eller om Sverige behöver stärka upp någon hotad landsände som till exempel Gotland.

Man kan tycka vad man vill och säga vad man vill om Aurora, även ”fredsrörelsens” lögner. Det är just den rätten att tycka vad man vill, rätt eller fel, och säga vad man vill, rätt eller fel, som Försvarsmaktens personal är beredda att riskera livet för. Inte bara vid en skarp konfliktsituation, utan även under farliga övningar eller ett till vardags ofta mycket farligt, men underbetalt yrke.

Fast det finns en gräns för friheten att verka mot Aurora och gå Kremldiktaturens ärenden.

Att aktivt försöka störa eller sabotera själva övningen är ett angrepp på svensk försvarsförmåga, med syfte att minska eller förstöra svenska övningserfarenheter och med det reducera vår möjlighet att försvara oss. Reducera möjligheten att försvara just den frihet och demokrati som gör att man kan ljuga i sin kritik av försvarsövningen Aurora.

I sommar förde Ryssland in flera kärnvapenbärande örlogsfartyg från Norra flottan in i Östersjön, utöver de kärnvapenbärare man redan har där till vardags. Frånvaron av protester från den svenska ”fredsrörelsen” säger allt om vems ärenden de går.

Mest läst