Svenska kyrkan är bättre på pr än på medlemsvård

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Lagom inför påskhelgen offentliggjordes statistik över medlemsförändringarna i Svenska kyrkan. Under året 2016 valde ovanligt många att lämna Svenska kyrkan. 90 000 personer, eller 1,5 procent av medlemmarna, gjorde det aktiva valet att gå ur.

I samband med nyheten släppte Svenska kyrkan ett pressmeddelande med rubriken ”Tror inte på Gud – vanligaste orsaken att gå ur Svenska kyrkan”.Pressmeddelandet kungör att kyrkan haft en egen enkätundersökning där hela 40 procent av de svarande anger avsaknad av egen gudstro som skälet till att de lämnar kyrkan. Sedan skriver man för att poängtera betydelsen av svaren:

”I debatten kring utträden under senare år har argumentet återkommit att människor lämnar Svenska kyrkan på grund av att den uppfattas som alltför teologiskt utslätad eller på grund av att den uppfattas som för politisk. Den typen av skäl är dock sällan förekommande i den aktuella undersökningen, endast 1,9 procent av de svarande uppgav motiv som dessa för sitt utträde.”

ANNONS

Svenska kyrkans kommunikation kring det rekordstora medlemstappet är i sig avslöjande. Kommunikatörerna försöker använda en enkätundersökning för att friskriva ledningen från den kritik som den fått i den allmänna debatten. Men undersökningen var gjord under två veckor på senhösten och riktade sig bara till drygt femtusen personer. Det är för svag grund för att friskriva sig från eget ansvar för medlemstappet.

Det är svårt att tro att till exempel kyrkoledningens ovilja att erkänna eller ens tala om kristnas svåra situation i Mellanöstern inte skulle ha påverkat människors förtroende för Svenska kyrkan. Det är också svårt att tro att kyrkans poserande utspel i migrationsfrågan heller inte spelade roll.

Därutöver kommer andra förändringar som inte uppmärksammats lika mycket i media. I kyrkan pågår omorganisationer till modell stordrift. Ofta blir församlingsverksamhet och diakoni på landsbygden eller i svagare förorter lidande. Det spelar sannolikt en roll för om människor finner det lönt att betala kyrkoavgift, oavsett om de är troende eller ej.

Vad Svenska kyrkan erkänner är att SR Ekots granskning av personalresor förra sommaren ökade medlemstappet. Det var i sig en situation som knappast hade uppstått om kyrkan varit van att granskas av medier.

Trots att kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation, och trots att den besitter stor makt både ekonomiskt och kulturellt, och helt igenom är politiskt styrd så har journalister i årtionden undvikit att granska den. När den väl granskas klarar den inte av det.

ANNONS

Ett exempel är kampanjen med hån och förtal som kyrkliga företrädare fört mot journalisten Sofia Lilly Jönsson som avslöjat missförhållanden inom domkyrkoförsamlingen i Visby.

Sådant spelar också roll för hur många medlemmar som stannar kvar – hur kyrkan hanterar kritik och hur den beter sig mot människor som tycker annorlunda.

ANNONS