Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bohusläns skärgård Bild: TT
Bohusläns skärgård Bild: TT

Sonesson: Västerhavet drunknar i plast

Plasten i haven är ett av de största globala miljöproblemen. Bohusläns kuststräcka är en av de mest nedskitade i hela Europa. Bara 20 procent av nedskräpningen på Bohusläns stränder står lokalbefolkning och turister för. Det visar på det akuta behovet av internationell samverkan för att rädda den marina havsmiljön.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Trubaduren Evert Taube gav år 1943 ut samlingen Ballader i Bohuslän. En av visorna heter Inbjudan till Bohuslän och tar upp hur vacker skärgården är om våren. Kompositören uppmanar oss att bege oss ut i landskapet denna tid på året: "Kom ut och lufta vinterdävna tankar, på stigar vindlande i berg och myr, där vinden blåser in från Doggers Bankar med doft av tång och salt och äventyr."

Taube beskriver målande hur befriande det är att vandra på Bohusläns ödsliga stränder som är täckta av tång och fundera över framtiden. Så här drygt 70 år efter att visan skrevs kan en promenad längs samma kust göra en nedstämd. Västerhavet drunknar nämligen i plast. Faktum är att Bohusläns kuststräcka är en av de mest nedskräpade i hela Europa.

Starka havsströmmar och vindar för med sig enorma mängder skräp men det är ändå bara en bråkdel som spolas upp på stränderna, det mesta som kastas i havet stannar där. Naturskyddsföreningen uppskattar att ofattbara 8 000 kubikmeter skräp hamnar på Bohusläns stränder varje år och det mesta är tillverkat av plast.  

Problemet med plast är att det tar oerhört lång tid för materialet att brytas ner. Enligt organisationen Håll Sverige Rent kan det ta 20 år för en plastpåse att smulas ner till mikroplast, som är en samlingsbeteckning för partiklar av plast. Men mikroplaster uppstår inte bara genom att större föremål av plast bryts sönder. Små partiklar av plast blandas i bland annat tandkräm, ansiktspeeling och duschtvål för att skänka en skrubbande effekt. Detta sköljs av med vatten och även dessa mikroplaster kan hamna i vågorna.

Det kan ta hundratals år innan partiklarna försvinner, om de någonsin gör det. Mikroplast äts av små fiskar som i sin tur äts av andra fiskar, marina däggdjur och fåglar. Människan, som också äter fisk, och befinner sig i toppen av näringskedjan berörs givetvis också. Plast som dumpas i haven kan även innehålla farliga kemikalier som är hormonstörande och cancerogena. Ingen vet riktigt vilken långsiktig inverkan plast har på naturen. Det var först efter andra världskriget som konsumtionen av plast exploderade.

Den svenska regeringen har varit föredömligt aktiv när det gäller att bekämpa plast i svenska vatten. Man har bland annat tagit initiativ att från den 1 juli i år förbjuda mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av eller spottas ut. Förra månaden tog miljöminister Karolina Skog (MP) emot en intressant utredning om hur olika plaster och plastföremål bör hanteras. Regeringens plastutredare, Åsa Stenmarck, varnar för att konsumenter lätt kan duperas av plast som marknadsförs som nedbrytbar till exempel som bioplast och bionedbrytbar och slänger produkter tillverkade av dessa material vårdlöst. 

Bioplast försvinner inte i naturlig miljö, som man kan tro, utan behöver specifika förhållanden för att brytas ned, främst industriell kompostering. Dessa material kan därför ha samma skador på den marina miljön som konventionell plast. Utredningen pekar på att det inte finns några plaster som är verkligt nedbrytbara i naturen och det leder oundvikligen till frågan om att återvinna mer men även att minska förbrukningen av plast.

Men det räcker inte att Sverige tar tag i plastfrågan. Bara 20 procent av nedskräpningen på Bohusläns stränder står lokalbefolkning och turister för. Lejonparten sker i andra länder. Det här visar på det akuta behovet av internationell samverkan för att rädda den marina havsmiljön. Plasten i haven är ett av de största globala miljöproblemen.

Det ser faktiskt lite hoppfullt ut i Europa. I januari lanserades EU:s första plaststrategi med syftet att skydda miljön och skapa nya möjligheter för industrin. Redan i år kommer EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag om plast för engångsbruk. I en tid då europasamarbetet ifrågasätts behöver stödet öka hos unionens drygt 500 miljoner invånare. EU kan förbättra sitt rykte genom att spela en viktigare roll som gränsöverskridande miljöaktör för konkreta insatser. Det behövs. Skräpet på Europas stränder struntar i nationsgränser.

 

Mest läst