Sonesson: Väljarna får inte tvivla på rösträkningen

Anmälningarna om felräknade röstsedlar och misstänkt valfusk har skjutit i höjden. Det är allvarligt och måste utredas grundligt för att tilltron till den svenska demokratin ska stå sig stark.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Demokratins fundament är fria och rättvisa val. Uppgifter om fusk och otillbörlig påverkan undergräver valresultatets legitimitet. Höstens val slår tyvärr rekord i antal överklaganden.

Valprövningsnämnden har hittills fått in runt 900 sådana.

Det är betydligt fler än efter valet 2014 då drygt ett hundratal anmälningar trillade in. I år har dessutom ett stort antal identiska överklaganden inkommit som påstår att valfusk på olika nivåer drabbat just Sverigedemokraterna. Andra vanliga överklaganden tar upp problem med röstlängden, försvunna röstsedlar och att valhemligheten inte har skyddats (SVT 23/9).

Dessa överklaganden måste tas på allvar och ges uttömmande svar. Uppgifter om sprickor i valsystemet kan få stort medialt och viralt genomslag. Går man inte snabbt till botten med misstankarna kan grogrund skapas för vilda konspirationsteorier.

ANNONS

Det är anmärkningsvärt att Länsstyrelsen i Stockholm under förra veckan befunnit sig i stabsläge då myndigheten legat efter med räkningen av de slutgiltiga valresultaten. Under söndagen rapporterade media att stickprovskontrollanter hittat många fel i räkningen av personkryss i kommunvalet i Stockholm.

”Vi har skickat hem ett antal personer där vi kunde konstatera att det inte blivit rätt, och de rösterna är omräknade”, uppgav avdelningschef Åsa Ryding (SVT 23/9). I sociala medier ställs frågor om varför de hemskickade rösträknarna blir behandlade som mellanstadiebarn som fuskat på ett prov. Varför har inte polis kopplats in? De som vill misstro valresultatet får vatten på sin kvarn med nyheter som denna.

Tidigare har det uppmärksammats att kommunernas rösträkning från årets valnatt inte alltid stämmer med länsstyrelsernas kontrollräkning. På sina håll är skillnaderna häpnadsväckande stora visar en granskning av DN (12/9).

Vänsterpartiet fick 152 röster i kommunens rösträkning på valnatten i valdistriktet ”Västerlövsta Västra - Enåker” i Heby kommun i Uppland. Enligt länsstyrelsen bidde det dock bara 92 röster. Det är en minskning med nästan 40 procent.

Även i valdistriktet ”Centrum V” i Jönköpings kommun minskade Vänsterpartiet efter länsstyrelsens genomgång. Partiet fick 147 röster i kommunens rösträkning på valnatten men bara 120 röster efter länsstyrelsens granskning. Märkligt nog hade övriga partier i princip oförändrat röstantal mellan de båda räkningstillfällena.

ANNONS

I valdistriktet ”Enslöv” i Halmstads kommun var det dock tvärtom. Efter länsstyrelsens sluträkning ökade valdeltagandet. De flesta av dessa nya röster gick till Vänsterpartiet som plötsligt ökade från 41 till 61 röster.

Den här typen av missar väcker berättigade frågor. Behöver rutiner och lagstiftning förändras och hårdare kontroller av rösträknare göras? Mycket tyder på det. Marja Lemne, statsvetare verksam vid Södertörns högskola, har klokt föreslagit att rösträkningen borde kunna få ta längre tid än i dag (AB 12/9).

Att ansvariga myndigheter kan garantera att svenska valresultat är vattentäta kan inte nog betonas. Medborgarnas tillit är demokratisk hårdvaluta, särskilt i en politiskt polariserad tid.

ANNONS