Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild: Ernst Henry photography
Bild: Ernst Henry photography

Sonesson: Underskatta inte terrorhotet från nazister

Förra året hittades en tidsinställd bomb vid ett flyktingboendet i Göteborg. Tre nazister åtalades och dömdes senare för bombattentatet. När Ekot grävt i förundersökningen uppdagades att polisen haft flera möjligheter att förhindra dådet. Det är anmärkningsvärt att Säpo avböjt att svara på frågor.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Samtliga säkerhetstjänster i EU gör samma bedömning. Det främsta terrorhotet kommer från aktörer inspirerade av våldsbejakande islamism. Det betyder inte att vi får underskatta vit-maktrörelsens potential och förmåga att utföra terrordåd. Ekots rapportering under torsdagen aktualiserar detta.  

I början av 2017 placerade nazister ut en sprängladdning på Lilleby camping, som då användes som flyktingboende. Detta trots att männen stod under Säkerhetspolisens (Säpo) övervakning. En av nazisterna var dessutom sedan tidigare misstänkt för bombdåd. Ekots avslöjande visar att allvarliga felbedömningar gjorts av Säpo. 

Det var den 25 januari 2017 som en tidsinställd bomb påträffades vid flyktingboendet i Göteborg. Tre nazister åtalades och dömdes senare för bombattentatet. När Ekot grävde i förundersökningen uppdagades att polisen haft flera möjligheter att förhindra dådet.

Redan i mitten av december fick Säkerhetspolisen information om att den lokala nazistledaren Viktor Melins DNA hittats på en bomb som exploderat utanför en lokal i Göteborg som användes av syndikalister. Trots detta beslutade förundersökningsledaren att Melin inte skulle frihetsberövas. Samtidigt införskaffade nazistledaren sprängmedel via en person som hade en hel container full av dynamit på sin gård en bit från Göteborg. 

På nyårsafton bevakade en spanare från Säpo Melin när han och en annan person med koppling till Nordiska Motståndsrörelsen åkte ut till Lilleby camping. Nazisterna greps inte, flyktingboendet larmades inte och Säpo sökte inte igenom platsen. Först dryga tre veckor senare hittades bomben av platschefen på campingen. Om den ena sladden inte hade råkat lossna från äggklockan hade resultat blivit en förödande explosion. 

Terrorforskaren Magnus Ranstorp är mycket kritisk till Säkerhetspolisens handfallenhet. Det är även anmärkningsvärt att Säpo avböjt att medverka i Ekots granskning och inte vill svara på frågor. Organisationen kan givetvis inte avslöja verksamhetsnära detaljer, men man har en skyldighet att förklara de uppenbara bristerna i arbetet.

Terrorism utgör ett hot mot enskilda människors liv och trygghet. De som har sitt hem på ett flyktingboende har samma rätt till beskydd som vi andra som lever i Sverige. Säkerhetspolisen måste redogöra för varför de inte ingrep mot nazisterna trots alla varningssignaler. 

Sverige kan delas in i ett före och ett efter den 7 april 2017 då islamisten Rakhmat Akilov mejade ner oskyldiga människor med en lastbil. Efter den blodiga attacken i centrala Stockholm har fler tvingats bli medvetna om att arbetet mot våldsbejakande extremism måste intensifieras och mer resurser avsättas till detta.

Enligt Säkerhetspolisen har antalet individer i de våldsbejakande extremistiska miljöerna på bara några år ökat dramatiskt från några hundra till 3000. Av dessa är drygt 2000 våldsbejakande islamistiska extremister men 1000 finns bland högerextremister och autonoma miljöer till vänster. I kampen mot det öppna samhällets fiender är det avgörande att inte begränsa synfält och stirra sig blind på endast ett enda terrorhot.

 

Mest läst