Hur den sittande brittiska regeringen hanterar Brexit imponerar knappast. Storbritanniens avsked till den europeiska unionen kommer oundvikligen att sammanfalla även med den andra elisabetanska erans slut. Drottning Elizabeth II är över 90 år och har suttit på tronen sedan 1952. När denna institution lämnar kan det få större konsekvenser än man kan tro för örikets position på den globala politiska scenen.
”Solen går aldrig ned över Brittiska imperiet”, löd ett talesätt från den tid då Storbritannien hade territorier på alla världens kontinenter. Efter andra världskriget upplöstes det vidsträckta imperiet successivt då en lång rad kolonier krävde självständighet. Men fortfarande har de flesta av dem band till öriket i form av mellanstatliga Samväldet, Commonwealth, som består av 52 länder.
Trots att en majoritet av staterna numera är republiker erkänner de ändå en kunglighet, drottning Elizabeth II av Storbritannien, som Samväldets överhuvud.
Drottningen är dessutom statschef i sexton av dessa stater som kallas samväldesriken bland annat Australien, Kanada och Nya Zeeland. Samväldet är ett löst samarbete men skänker internationell prestige till Storbritannien och påminner om landets fornstora dagar.
Drottning Elizabeth II är den brittiska monark som har regerat längst tid, det tidigare rekordet innehade drottning Viktoria, och Elizabeth II har i kraft av sin person ett mycket starkt symbolvärde. Financial Times politiske kommentator Sebastian Payne konstaterar att när en sådan exceptionell monark försvinner från världsscenen kommer det att bli en prövningens tid Storbritannien i synnerhet då det finns farhågor om den mindre populäre tronarvingens förmåga att leda och hålla samman Samväldet (FT 16/2).
En undersökning av YouGov från förra året visar att endast en tredjedel av britterna anser att Prince Charles bidrar positivt till monarkin och ynka 14 procent vill se hans hustru Camilla som framtida drottning.
Australiens premiärminister Malcolm Turnbull har en bakgrund som ledare för Australian Republic Movement. Som inbiten republikan har han utlovat att öppna monarkifrågan när drottnings tid är över. Även Bill Shorten som leder Labour, det största oppositionspartiet i landet, är republikan och har sitt parti med sig.
Oavsett om Labour eller Liberalerna vinner valet 2019 pekar det mesta på att Australien kommer förbereda sig för en folkomröstning om landet ska bli en republik. Utgången kommer sannolikt påverkas av hur invånarna ser på sitt lands plats i världen.
Australien har i allt högre grad lagt tyngdpunkten på sina asiatiska grannländer och de historiska banden till de fjärran brittiska öarna har med åren blivit allt svagare (FT 16/2). Om Australien tar steget och ifrågasätter att ha Storbritanniens monark som sin statschef är det inte omöjligt att fler av samväldesriken följer efter.
Samväldet omfattar mer än en tredjedel av jordens landyta och har en total befolkning på över 2 miljarder invånare. Det återstår att se om de forna brittiska kolonierna kommer uppleva Samväldet som relevant eller betrakta det som en fossil från en förlorad värld då Storbritannien härskade över haven.
