Bild: Ernst Henry photography
Bild: Ernst Henry photography

Sonesson: Se över kostnader för tolkar

Dagens möjlighet till tolk över obestämd tid kan utgöra hinder för språkinlärning och kostar stora summor. Det är orimligt att skattemedel ska stå för hela tolknotan när man erbjudits att lära sig svenska kostnadsfritt via SFI och bott i Sverige under flera år.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Kostnader för domstolstolkar i brottmål mot person har ökat kraftigt enligt Domstolsverket. På tre år har utgifterna stigit från 13 miljoner till 30 miljoner.Överlag ökar kostnaderna för domstolstolkar för alla typer av brott om man granskar statistiken. 2015 landade kostnaden på 97 miljoner kronor och förra året hade utgiften stigit till 114 miljoner, då räknas inte migrationsdomstolar med.

Tolkar används även inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och andra myndigheter. Det är inte lätt att fastställa hur stor den samlade kostnaden är men den statliga utredningen Tolkförmedlingsutredningen (SOU 2004:15) från 2004 uppskattade, utifrån en enkät, att det på den tiden rörde sig om 400 miljoner kronor per år. Då ingick inte Domstolsverkets utgifter i beräkningen. Med tanken på den omfattande migrationen till Sverige under senare år talar allt för att beloppet är betydligt högre i dag.

ANNONS

En transparent redovisning för hur skattemedel används till tolkning behövs. Det kostar inget för den enskilde att få tillgång till tolk, det tas nämligen av allmänna medel, det vill säga finansieras via skatter.Ingen kan begära att nyanlända ska kunna kommunicera på ett för dem främmande språk. Det finns därför av naturliga skäl ett samband mellan asylmottagandet och utgifter för olika typer av översättningar.

Kvalificerade tolkar är viktigt för rättssäker samhällsservice och patientsäkerheten när personer inte behärskar svenska. Förvaltningslagens 8 § fastslår att när en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska, eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk.

Med tanke på att det är allt fler i Sverige som inte har svenska som modersmål är det ändå relevant att ställa frågan hur generöst regelverket ska vara när invandrare bott i Sverige under flera år.Är det rimligt att skattemedel ska stå för hela tolknotan när man erbjudits möjligheter att lära sig svenska kostnadsfritt via SFI? Nej, anser Ernest Radal, riksdagskandidat för Liberalerna i från Göteborg i ett färskt debattinlägg.

Han har själv arbetat som tolk och menar att möjligheten till tolk över obestämd tid utgör ett stort hinder för språklig inlärning. Radal hävdar att det är nödvändigt att tidsbegränsa tillgången till fri tolk för att öka förväntningarna på att man lär sig svenska och integreras. Radal föreslåratt Sverigeskall erbjuda kostnadsfri tolk bara under en period, därefter betalar mansjälv.

ANNONS

Han pekar även på de kostnadsbesparingar som kan göras. Göteborgs Stad lade, enligt Radal, i fjol ut över 32 miljoner kronor på tolkar. Av dessa användes 21,6 miljoner av Individ och Familjeomsorg. Den största köparen var stadsdelsnämnden Angered, följt av Östra Göteborg och sedan Västra Hisingen.

Om tillgång till tolk reduceras ska inte barn används istället. I Norge är det sedan 2016 förbjudet för myndigheter att använda sig av barn som tolkar. En lag som Sverige borde inspireras av. Barn ska inte tvingas att axla rollen som familjens vuxna bara för att de kan svenska.Personer med dokumenterade fysiska och psykiska hinder måste så klart undantas om reglerna för tolkservice stramas upp.

Givetvis kan det finnas goda skäl till att språkinlärning försvåras, det kan handla om svår posttraumatisk stress, demens eller inlärningssvårigheter.För övriga som inte har svenska som modersmål men som har för avsikt att kalla Sverige sitt hemland borde det bli mycket tydligare förväntan på att lära sig svenska så mankan föra sin talan utan hjälp av tolk.

ANNONS