Jonas Holmberg, medarbetare Expressens kultursida och konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival, påstår att jag har jublat i sociala medier när Göteborgs Stad ställde in filmen Burka Songs 2.0med efterföljande diskussion som skulle ha ägt rum 14 mars. Den braskande rubriken löd ”Burkafilmen stoppades – och högern jublar”.Dagen eftertryckteshans artikel i pappret under rubriken”PK-högern griper in” meden stor bild på migoch bildtexten ”Segrare? GP:s ledarskribent Jenny Sonesson jublade när visningen av Burka Songs 2.0 ställdes in.”
Expressen kultur väljer att servera sina läsare en hårdvinklad bild som illa stämmer med verkligheten. Redaktionenförsöker ge sken av att jag efterfrågat censur när jag i själva verket argumenterat föratt offentligt finansierade arrangemang förutsätter åsiktsmångfald om de rör omstridda ämnen.
Det stämmer att Göteborgs Stads beslut kom efter kritik som bland annat jag framfört på GP:s ledarsida. Jag rekommenderade emellertid inte att eventet skulle avblåsas. I min text tog jag upp att de inbjuda debattörerna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi, knutna till Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK), knappast gjort sig kända för att problematisera slöjtvång. Långt därifrån.
Jag uppmanade Göteborgs Stad att inte låta deras åsikter få stå oemotsagda eftersom kommunenstod som arrangör. Dessutom skulle evenemanget utgöra en del av Europride och stadens arbete för mänskliga rättigheter och normkritik. Min ledare bärdentydliga rubiken: ”Burkans kritiker måste också bjudas in”.
När Göteborgs Stad i ett pressmeddelande meddelade att filmvisningen och samtalet ställts in länkade jag på twitter och skrev att det är "kul att min ledare gör lite skillnad". Det betyder inte att jag anser att utfallet var det mest önskade. Jonas Holmberg tvekade dock inte att använda ordvalet ”jublade” för att felaktigt beskriva min sinnesstämning. Expressens kulturredaktion drog sedan på ytterligare genom tabloidskruvad rubrik- och bildsättning som förvränger sanningen för läsaren. Man kunde uppenbarligen inte låta bli att göra en höna av en tweet.
Det är högst oklart om Jonas Holmberg anser att burkans anhängare, som verkar i islamistiska sammanhang, ska få propagera utan motargument när offentliga medel är inblandade. I sitt angrepp på mig väljer han att inte sätta ner foten. Det är inte oviktigt eftersom Jonas Holmberg är konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival som är Nordens största filmfestival. Den lockar varje år till mer än 160 000 besök.
Hanna Högstedt som regisserat Burka Songs 2.0 har varit öppen med att hon är ointresserad av åsiktsmångfald: ”det blir helt felriktat att komma och kräva att en motståndare till slöjan ska bjudas in”.2010 var Fatima Doubakil, som medverkar i filmen och skulle ha samtalat på scen 14 mars, med och bjöd in Munir Awad till ett möte med MMKR som talare för att belysa att Sveriges terrorlagstiftning är en ”rättsskandal”. Några månader senare greps han i Köpenhamn av danska säkerhetspolisen för att ha förberett ett blodigt terrorattentat mot Jyllands-Postens redaktion. Domen blev tolv års fängelse.
Till samma seminarium bjöd MMRK in Ali Berzengi att föreläsa. Han dömdes 2005 till 4,5 års fängelse för finansiering av terrorism i Irak. För fyra år sedan skrev terrorforskarna Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren, vid Försvarshögskolan, en artikel där det tog upp att MMRK anordnat ett möte i Angered där man bjudit in CageUK, en organisation som leddes av den kända antisemiten och islamisten Yvonne Ridley.
Enligt Göteborgs filmfestivals hemsida är både Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Main Funding Contributor. Jonas Holmberg, konstnärlig ledare för festivalen, utger sig för att värna yttrandefriheten men är inte oroad över att skattemedel används för att skapa okritiska arenor till krafter som vill undergräva det pluralistiska samhället och demokratin. Frågan är om Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och skattebetalarna delar den uppfattningen.
