Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Sonesson: Orimligt att hot och stölder är handelns största problem

Svensk Handel beräknar att handeln har utgifter för stölder och brottsbekämpning som motsvarar statens totala polisbudget. Butiker måste självklart ges rätt att portförbjuda personer som stulit och hotat. Likt New York behöver Sverige en nolltolerans mot vardagsbrottslighet.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En ensam gärningsman rånade under måndagskvällen en matbutik i Kortedala. Mannen hotade att skjuta personalen innan han försvann iväg med cigaretter och en insamlingsbössa (GP 22/1). 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det här är tyvärr ingen unik händelse. Att butikspersonal utsätt för hot och våld har blivit allt vanligare skriver Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna i en debattartikel (Di 22/1). Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel beräknar att handeln i Sverige numera har utgifter för brott och brottsbekämpning som motsvarar statens totala polisbudget. Ofattbara 22 miljarder kronor per år.  

I beloppet ingår rena stölder men också kostnader för väktare, kameraövervakning, system för att hantera pengar och omkostnader för sjukskrivningar efter brott. Notan hamnar i slutändan hos laglydiga konsumenter i form av dyrare varor. 

Bygdeson ger en rad skrämmande exempel på en ohållbar situation för detaljhandeln. Förra året kontaktade en butik i Stockholm ett vaktbolag för att få skydd mot hotfulla personer som stal i butiken. Vaktbolaget tackade nej med motiveringen att deras skyddsombud bedömde att uppdraget var för farligt för väktare.

En handlare i Markaryds kommun hade 2017 dagligen problem med gäng som stal i butiken och trakasserade personalen. Trots polisanmälningar hände inget men en annan myndighet fick eld i baken. Arbetsmiljöverket gav butiken ett vitesförläggande på 50 000 kronor för att arbetsmiljön ansågs som otrygg. 

Det här illustrerar de orimliga och orättvisa följderna av ett rättsväsende som inte utför ett av sina grundläggande uppdrag. Rätt adress för räkningen på 50 000 kronor är justitieminister Morgan Johansson och inte handlaren i Markaryd som är ett brottsoffer. 

Stölder under 60 kronor måste också börja tas på allvar understryker Bygdeson och ger ett konkret exempel i sin debattartikel. En butik i Göteborg hade förra året en person som satt och tiggde dagligen vid entrén. Personen stal frekvent mat och dryck i butiken som denne sedan förtärde. Butiken larmade polis men möttes av beskedet att man inte tar emot den typen av anmälningar med hänvisning till riksåklagaren. Idag anser riksåklagaren absurt nog att polisen inte behöver lagföra personer som begått brott till ett värde under summan. Det påverkar så klart polisens prioriteringar.

Det är alltså fritt fram att snatta för under 60 kronor dagligen i Sverige. För drabbade handlare kan det snabbt bli fråga om stora förluster. Man kan undra om riksåklagare Anders Perklev överhuvudtaget hört talas om New York-modellen mot brottslighet? Staden New York har framgångsrikt bekämpa kriminalitet genom nolltolerans även mot vardagsbrottslighet. Sedan 1990-talet har brottsligheten sjunkit med 80 procent (Kvartal 13/11 2017). 

Livsmedelshandlarnas vd föreslår flera akuta åtgärder. Bland annat det ska bli tillåtet att omvandla obetalda böter till fängelsestraff och att butiker ska ges rätt att portförbjuda personer som stulit och hotat. Det är sanslöst att detta inte redan är självklarheter i Sverige. Ett land som utger sig för att vara en rättsstat. 

Mest läst