Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Sonesson: Mörk tid för frihandeln

USA har infört tullar på stål och aluminium från EU. Risken finns att även fordon drabbas. Att president Trump använder en lag från kalla kriget är illavarslande inte bara för världshandeln.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En mörk tid för frihandeln över Atlanten har inletts. Från den 1 juni beläggs stål som exporteras från EU till USA med 25-procentig tull och exporten av aluminium med 10-procentig tull. Det drastiska beslutet motiveras från amerikansk sida med att importen av dessa produkter sker i sådan mängd att det hotar USA:s nationella säkerhet. President Donald Trump har drivit igenom de protektionistiska åtgärderna utan att gå genom kongressen. Istället har han utnyttjat en sällan använd handelslag från 1962. Senaste gången den användes var 1982 mot Libyen. Som väntat har EU anmält sin handelspartner till världshandelsorganisationen WTO. Handelskommissionär Cecilia Malmström hävdar att USA:s hänvisning till inre säkerhet saknar grund och strider mot organisationens multilaterala regelverk. 

En tvist inom WTO kan ta lång tid och EU- kommissionen förbereder sig på att slå tillbaka hårt mot amerikansk export till Europa. Jordnötssmör, tranbärsjuice, motorcyklar och många andra produkter kan beläggas med högre tullar inom kort.

Redan under sin valkampanj hotade Trump med högre importavgifter på fordon för att skydda den amerikanska bilindustrin och tvinga tillverkarna att lägga mer av sin produktion i USA. Trump har nu tillsatt en utredning som kan bana väg för högre tullar på bilar och lastbilar som exporteras från EU till USA. Motiveringen är återigen nationell säkerhet.

Om dessa tullar blir verklighet kan spänningarna öka ytterligare i världshandeln. Volvokoncernen, Volvo Personvagnar, Scania och är världsledande när det gäller tillverkning av bilar och tyngre fordon. Både Volvokoncernen och Volvo Personvagnar har sina huvudkontor i Göteborg. Även fast Volvo Personvagnar håller på att etablera en fabrik i USA så är det osäkert hur eventuella tullar kan påverka svensk ekonomi.  Fordonsindustrin är en av våra viktigaste näringar och sysselsätter med underleverantörer cirka 130 000 personer, inte minst i Västsverige.

I slutet av denna vecka möts ledarna för världens sju största ekonomier i Kanada. Till G7-gruppen räknas bland annat Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Det är första mötet mellan ledare från EU och president Trump efter införandet av importtullarna. Stämningen lär bli tryckt. USA har redan fått skarp kritik från de övriga industriländerna som uppmanar presidenten att skrota tullarna innan de skapar ökade klyftor inom G7. Frågan är om i Vita husets herre överhuvudtaget lyssnar.

Att president Trump plockar fram en dammig lag från kalla kriget och använde den mot USA:s allierade är illavarslande inte bara för handeln. Av försvarsalliansen Natos 29 medlemmar är hela 22 EU-länder.  Även Kanada, som var med och grundade Nato efter andra världskriget, drabbas av tullarna och pekas ut av USA som ett hot mot amerikanska intressen med sin stora stålexport. Kärnan i försvarsalliansen är Atlantpaktens artikel fem, där det slås fast att alla medlemmar har ett gemensamt ansvar att skydda varandra. 

Traditionellt brukar USA:s president benämnas som den fria världens ledare. President Trump bevisar återigen att han med sin isolationistiska politik inte förtjänar beskrivningen. Den transatlantiska länken lever farligt.  Ett eskalerande handelskrig är ett krig där alla förlorar.

Mest läst