Sverige har över 340 myndigheter. I januari för ett år sedan slogs portarna upp till ännu en. Sveriges nya Jämställdhetsmyndighet placerades i Angered. Nyligen uppmärksammade jag att myndighetens ledning häpnadsväckande nog bestod av en enkönad grupp .
Enligt hemsidan förra veckan utgjordes ledningsgruppen av generaldirektör Lena Ag samt cheferna för fem avdelningar. Den 12 november ringde jag till myndighetens presstjänst för att kontrollera att organisationsbeskrivningen stämde. Pressekreteraren bekräftade att alla chefer är kvinnor.Efter samtalet har myndighetens hemsida plötsligt uppdaterats. Formuleringen att ledningen utgörs av avdelningschefer har strukits. Tre nya namn finns med i gruppen, en controller och två strateger.
Man skulle kunna tro att tre dugliga män involverats för att närma sig en mindre saudiarabisk könsbalans. Nix.Jämställdhetsmyndighetens ledning består numera av åtta (8) kvinnor och en (1!) enda man. Den manliga representationen i ledningen motsvarar 11 procent. Siffran kan jämföras med att 36 procent av ledamöterna i de största svenska börsbolagsstyrelserna idag är kvinnor enligt Svenskt Näringsliv. Våra stora företag har länge kritiserats för att stänga ute kvinnors kompetens och därför hörs titt som tätt krav på kvotering, inte minst från vänsterfeministiskt håll.
Idag arbetar 51 kvinnor och 16 män på hela Jämställdhetsmyndigheten. Enligt SCB definieras en grupp som mans- eller kvinnodominerad om det finns mer än 60 procent av ett kön i gruppen. Jämställdhetsmyndigheten är således kraftigt kvinnodominerad enligt detta synsätt.
Man kan givetvis ifrågasätta om så kallad kvantitativ jämställdhet är ett bra mått på jämställdhet (och det tål att upprepas att denna ledarsida inte förespråkar könskvotering). Men eftersom den feministiska regeringen, som skapat Jämställdhetsmyndigheten, varit besatt av detta mått under den gånga mandatperioden väcks frågetecken.
Den rödgröna regeringen satte till exempel i mars upp målet att minst 25 procent av de nyanställda inom byggbranschen ska vara kvinnor senast år 2030. "Byggbranschen måste på allvar göra upp med machokulturen, och anställa och behålla yrkesutbildade kvinnor"kan man läsa på regeringens sajt.Även skogsbrukets och energisektorns underrepresentation av kvinnor har satts under lupp. Frågan är varför den egna statliga Jämställdhetsmyndigheten fått flyga under radarn?
Svaret får man om surfar in på myndighetens hemsida. Där finns numera en text som ska ge svar. Anledningen till mäns underrepresentation är att kompetens, och inte kön, avgör anställning inom staten. Det finns således inte tillräckligt kompetentamän att rekrytera kan man läsa mellan raderna.
Men stämmer verkligen detta? Hur hårt har myndigheten ansträngt sig i sökandet? Är det acceptabeltatt näringslivet också använda sig av kompetensargument när företagkritiseras för skev könsfördelning?
Sveriges Radio "Studio Ett" bjöd in Lena Ag och mig att debatterai torsdags. Tyvärr tackade generaldirektören nej, ingen annan dag passaroch ingen av hennes kollegor kanta debatten var beskedet till den häpna journalisten. Det är skandal att en skattefinansierad Jämställdhetsmyndighet, som ska vägleda andra,duckar för granskning av sin egen jämställdhet och myndighetsutövning.
