Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Bild: Bild: Ernst Henry photography

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Sonesson: Låt Kungsbacka och andra kommuner reglera tiggeri

    Kungsbacka har beslutat att den som vill tigga i kommunen måste söka tillstånd hos polisen. Vellinge och Eskilstuna har tidigare röstat igenom liknande förslag men har stoppats av länsstyrelserna. Det tål att ifrågasättas utifrån det kommunala självstyret som värnas i grundlagen. I en levande lokal demokrati får inte kommunpolitiker reduceras till statens marionetter.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    I början av november beslöt Kungsbacka kommunfullmäktige att införa krav för den som avser att tigga. En ny regel ska införas i den lokala ordningsstadgan. Om någon ämnar att passivt samla in pengar måste särskilt tillstånd sökas hos polisen. Länsstyrelsen tar nu ställning till om det går att införa i Kungsbacka. Det ser mörkt ut. 

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Vellinge och Eskilstuna har tidigare röstat igenom liknande förslag men har stoppats av länsstyrelserna. Motiveringen är att tiggeri inte utgör någon störning av den allmänna ordningen. Men det hindrar ju inte att de som bor i Kungsbacka, Vellinge och Eskilstuna kan ha en annan uppfattning än länsstyrelser. Dessutom kan tiggeri föra med sig nya arbetsuppgifter för kommuner, inte minst socialtjänsten. 

    Oavsett vad man anser om tiggeri tål länsstyrelsernas njugga inställning att ifrågasättas utifrån det kommunala självstyret som har djupa historiska rötter i vårt land och värnas i grundlagen. Begreppet självstyrelse kom till redan i samband med 1862 års kommunalförordning. Tanken med de lokala ordningsföreskrifterna är att varje kommun ska ges möjlighet att demokratiskt införa regler utifrån lokala förhållanden och medborgarnas vilja.

    Att lokalpolitiker inte reduceras till statens marionetter är en förutsättning för engagemang och ansvarsutkrävande i en levande lokal demokrati. Kommunernas egenmakt bekräftades när Sverige 1989 ratificerade Europarådets konvention om kommunalt självstyre. I den finns den så kallade subsidiaritetsprincipen inskriven, som  innebär att beslut ska fattas så nära kommunens invånare som möjligt. Konventionen bygger på tanken att ett decentraliserat beslutsfattande är en av de viktigaste grundstenarna i ett demokratiskt styrelseskick. 

    Sveriges länsstyrelser behöver skaffa sig ett internationellt perspektiv på tiggerifrågan. De flesta EU-länder har antingen nationella eller lokala restriktioner emot tiggeri. I exempelvis Nederländerna, Belgien, Österrike och Spanien finns det möjlighet att införa lokala förbud mot fenomenet.

    I maj genomförs valet till Europaparlamentet. Sannolikt kommer EU-medborgare, främst från Rumänien och Bulgarien, som tigger i Sverige att debatteras i Kungsbacka och andra kommuner. Fri rörlighet och bosättning för personer inom EU är en hörnsten i unionsmedborgarskapet men är inte villkorslös. Det tål att upprepas igen och igen att den fria rörligheten för EU-medborgare gäller arbetstagare och studenter som kan försörja sig själva.

    Syftet var aldrig någonsin att medlemsstater cyniskt skulle tillåtas att driva bort hjälpbehövande medborgare till andra delar av unionen. EU bygger på att varje stat tar hand om sina egna utsatta medborgare. EU-vänner måste värna ursprungstanken med den inre marknaden. Om väljare associerar den fria rörligheten med sociala problem kan den komma att ifrågasättas, undergrävas och avskaffas på demokratisk väg. Så länge Sverige inte har ett nationellt förbud mot tiggeri bör landets kommuner få avgöra om frågan ska regleras lokalt.