Sonesson: Ge samerna upprättelse

Många svenskar känner till mer om Nordamerikas indianstammar än om samerna. Även Sverige behöver göra upp med sitt koloniala förflutna. Tillsätt en svensk sanningskommission som synliggör oförrätterna mot samerna.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Kan sorg ärvas? Ja, menar Katarina Pirak Sikku som är konstnär bosatt i Jokkmokk. Hon har grävt i det rasbiologiska materialet om samer. Hennes släkt utsattes för olika typer av kränkande undersökningar av forskare från Uppsala universitet under förra seklet och behandlades som lägre stående människor.

Pirak Sikku är övertygad om att övergreppen mot Sveriges urfolkhar satt mentala spår i de efterlevande, bland annat i form av skamkänslor. Om henne och andra samer kan man läsa i boken När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och har ännu inte kommit tillbaka (Verbum 2015) som getts ut av Svenska kyrkan.

ANNONS

Boken beskriver hur stat och kyrka genom utbildningssystemet försökte assimilera samerna och undergräva deras seder och språk. Nomadskolan var en skolreform som Svenska kyrkan var med om att utforma. Samiska barn skildes från sina familjer under hela terminer och straffades, fysiskt och psykiskt, om de försökte tala samiska.

Susanna Huuva, född 1925, berättar hjärtskärande om hur hon vid knappt sex ålder sändes iväg till en främmande värld: ”Vinterskolan i Jukkasjärvi började i november och höll på fram till slutet av april. Vi fick inte åka hem över julen." Föräldrarna bad om att få skjuta upp skolstarten för sin lilla dotter, som var född sent på året, men fick kalla handen.

I tisdags uppmärksammades samernas nationaldag som firas över hela Sápmi, samernas land, som breder ut sig över den norra delen av Nordkalotten. Nu på söndag bjuder Stadsbiblioteket i Göteborg, i samarbete med Samiska rådet i staden, på en resa till Sápmi. Små besökare får färdas till landet där solen skiner på natten via en magisk musikteater och lära sig samiska ord och jojka. Det är ett utmärkt initiativ. De flesta svenskar känner sannolikt till mer om Nordamerikas indianstammar än om samerna.

Den diskriminering som svenska staten har utsatt samer för är ofta okänd för både beslutsfattare och allmänhet. Från min egen skoltid, på 80- och 90-talet, har jag inte ett enda minne av att samernatogs upp i undervisningen. Däremot läste vi om andra länders koloniala historia. Hyckleri.

ANNONS

Sametinget kräver att Sverige tillsätter en sanningskommission som ska synliggöra oförrätterna mot samerna. Det finns flera internationella exempel på olika slags sannings- och försoningskommissioner. För några år sedan inrättade Kanada en kommission för att gå till botten med att kanadensiska staten tvångsplacerat över 100 000 indianska barn på internatskolor med syftet att utplåna urbefolkningens kultur genom att separera barnen från föräldrarna.

Hur en svensk sanningskommission om samerna skulle utformas behöver diskuteras. Det finns emellertid, utan tvekan, behov av upprättelse och att samla erfarenheter och upplevelser så att de inte reduceras till enskilda personers minnen som försvinner.

Övergreppen i Sápmis förflutna påverkar många samer än i dag och det är viktigt att vara ödmjuk inför det. Sorg och smärta kan ärvas. Även Sverige behöver göra upp med sitt koloniala förflutna.

ANNONS