På julafton visar SVT traditionsenligt Kalle Anka och hans vänner. I en del av programmet är seriefigurerna på husvagnssemester. Under den skumpiga resan frågar Musse Pigg vem som egentligen kör bilen. Det är tur att han reagerar för det visar sig att ingen i sällskapet håller i ratten.När jag tar del av OECD:s färska rapport om skolan går mina tankar osökt till denna filmsekvens av Disney. Vem tar ansvar och styr utvecklingen för svensk skola?
OECD är en internationell organisation med över 30 medlemsstater som värnar den ekonomiska utvecklingen i industrialiserade länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen genomför regelbundet det så kallade Pisaprovet för att jämföra studieresultat.När det senaste resultatet kom i december drogs en kollektiv suck av lättnad i Sverige. De svenska nior som deltagit hamnade över OECD-snittet i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Nu har OECD jämfört resultaten som skrevs av elever i nionde klass 2015 och tittat närmare på skillnaden mellan infödda och invandrade elever. Det är dyster läsning. Sverige befinner sig sorgligt nog i bottenskiktet när det gäller att utbilda utrikesfödda elever. Runt 60 procent av elever födda utomlands hamnar i gruppen lågpresterande. Det ska jämföras med att cirka 20 procent av elever som är födda i Sverige placeras i denna kategori.Det är ett av de största gapen i hela OECD enligt rapporten.
Snittet för alla jämförda länder är att ungefär 40 procent av invandrade elever presterar under snittet i kunskapsdelen. Det som är speciellt oroande är att samtidigt som andelen svaga elever i svensk skola ökar växer lärarbristen. Hur ska ekvationen gå ihop?
Skolverkets prognos i slutet av förra året pekar på att skolor och förskolor behöver rekrytera sanslösa 77 000 heltidstjänster de kommande fem åren. Det är ungefär lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag. Låt denna faktasjunka in och inse vidden av den.
Bakom de torra siffrorna för lågpresterande elever finns tusentals unga människor i Sverige som ska försöka skapa sig en framtid. Hur många av dem kommer att vara rustade att ta en gymnasieexamen? Det är en fråga som måste ställas.
En rapport från Skolverket 2014 visade hur avgörande det är att ungdomar lyckas fullfölja gymnasiet. 75 procent av de som fick slutbetyg med behörighet till högskolan var antingen etablerade på arbetsmarknaden eller studerade vidare fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.Bland de ungdomar som hoppat av före årskurs 3 var motsvarande andel ynka 28 procent.
När jag surfar in på Utbildningsdepartementets hemsida under tisdag eftermiddag, när detta skrivs, finns där ingen krismedveten kommentar om OECD:s alarmerande rapport. På utbildningsminister GustavFridolins (MP) officiella sida på Facebook står inget heller men statsrådet ondgör sig däremot över moderaten Hanif Balis twittrande.
Allt pekar på att andelen lågutbildade ökar dramatiskt på arbetsmarknaden och det kommer oundvikligen att påverka svensk ekonomi negativt. Oppositionen måste sätta sig vid ratten och få kunskapsnationen Sverige på rätt kurs. Det brådskar.
