Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

 Jenny Sonesson (Ernst Henry photography) och Markus Uvell författare till "Bakslaget" (bild: Timbro). 
 Jenny Sonesson (Ernst Henry photography) och Markus Uvell författare till "Bakslaget" (bild: Timbro). 

Sonesson: Avfärda inte väljarnas missnöje som populism

Medborgarna efterfrågar pragmatisk politik och är trötta på den allt för radikala agendan. Även välutbildade och välavlönade svenskar är numera missnöjda. Det är fel att tolka bakslaget som ren populism enligt aktuella boken "Bakslaget" av opinionsexperten Markus Uvell.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sverige går mot ett historiskt val och ett dramatiskt förändrat politiskt landskap. Det är inte längre två block som kämpar om väljarna gunst utan tre. I Expressen/Demoskops junimätning som presenterades under söndagen galopperar Sverigedemokraterna om Moderaterna som näst största parti och kammar hem hela 21 procent. SD ligger hack i häl på sjunkande Socialdemokraterna som har ynka två procents försprång. Även i  SVT/Novus senaste mätning, som presenterades förra veckan, intog SD andraplatsen tätt efter S. Bland manliga väljare är SD numera landets största parti. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hur ska den svenska väljaropinionen tolkas? Mönstret känns igen och ett nött svar är att trenden utgör en del av den högerpopulistiska våg som sveper över stora delar av västvärlden. Samma tsunami som fört Donald Trump in i Vita huset och Storbritannien ut ur EU, utlöst av bitter  arbetarklass som vid valurnorna hötter med näven mot den politiska parnassen.

Att detta även gäller Sverige ifrågasätts av borgerliga opinionsexperten Markus Uvell. I hans tänkvärda nyutkomna bok ”Bakslaget – radikalt etablissemang, konservativa medborgare” (Timbro) har han fördjupat sig i svenska väljares åsikter och värderingar. Uvell pekar på att pessimism och frustration numera återfinns i stora delar av väljarkåren, också bland välutbildade och välavlönade som normalt sett brukar uttrycka optimism över samhällsutvecklingen. Även i dessa grupper sinar tålamodet med det offentliga Sveriges prioriteringar.

Den politisk och medial agendan har under lång tid varit mer radikal än vad medborgarna efterfrågat och nu kommer bakslaget hävdar Uvell. Han har låtit företaget Inizio utforska väljarnas missnöje. Det råder ingen tvekan om vilka områden som medborgarna är mest missnöjda med. Det är välfärden och tryggheten att inte utsättas för brott. 

Det senare är medborgarna minst tillfredsställda med. Hela 80 procent uppger att denna trygghet försämrats de senaste tio åren. Och 75 procent upplever att den sociala tryggheten har urholkats under samma tidsperiod. Siffrorna är nästan detsamma om man enbart tittar på gruppen som har universitetsexamen. De folkvalda har helt enkelt inte vårdat samhällskontraktet. 

En utbredd uppfattning är att politiker ägnar för mycket kraft åt udda symbolfrågor (som till exempel identitetspolitik), det anser 74 procent av de tillfrågade i mätningen av Inizio. Högutbildade är minst kritiska men även i denna grupp håller hela 68 procent med. En majoritet av medborgarna efterfrågar mer pragmatisk politik som löser konkreta problem i vardagen. Allt fler väljare har tröttnat och vill att folkvalda  ägnar sig åt vettigare saker menar Uvell. 

Är det då en stark konservativ trend vi anar i Sverige? Svaret är inte svart eller vitt och man måste hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vi ska inte glömma att i World Values Surveys mätningar intar Sverige en global extremposition vad gäller individualistiska och sekulära värderingar. Den tes som Uvell driver är att många politiker, och vad de diskuterar, i flera avseenden har förlorat kontakten med sina uppdragsgivare väljarna. De opinionssiffror vi nu ser är ett uttryck för det.

Ytterst handlar det om det demokratiska systemets legitimitet. Folkvalda men även journalister och opinionsbildare måste ödmjukt intressera sig för de frågeställningar medborgarna på djupet uppfattar som viktigast. Det är ett stort misstag att tondövt och arrogant avfärda detta utbredda missnöje som ren populism i världens mest progressiva och liberala land. 

Mest läst