”Kanske kan förståelsen för kvinnor som väljer slöja som ett sätt att undgå oönskad uppmärksamhet nu öka.” Det skriver imamen Kashif Virk i en debattartikel med anledning av Metoo-kampanjen (Expressen 19/11).
Uttalandet bygger på uppfattningen att slöjan utgör ett automatiskt skydd mot sexuella trakasserier. Men det är bara att titta närmare på exempelvis Egypten, ett land där en majoritet av vuxna kvinnor är beslöjade, för att se att slöjan inte hjälper: I en undersökning från 2008 svarade 83 procent av kvinnorna att de hade blivit utsatta för sexuella trakasserier, majoriteten av dem angav att de bär slöja (Reuters 17/7 2008). I en undersökning som FN genomförde 2013 svarade 99,3 procent av de egyptiska kvinnorna att de hade blivit utsatta för sexuella trakasserier.
En annan undersökning från 2011 av ungas attityder i Egypten visade att majoriteten av både unga män och unga kvinnor ansåg att kvinnor förtjänar att bli trakasserade om de klär sig "provokativt" (Population Council).Det tycks inte spela någon roll om kvinnorna iklär sig slöja eller inte, de utsätts ändå för sexuella trakasserier. Snarare används plagget som ett sätt att flytta ansvaret från de män som trakasserar till kvinnorna som riskerar att bli utsatta, något som även Virk gör i sin debattartikel.
Imamen tar upp hur kvinnor i hijab ofta får utstå trakasserier på grund av sitt val av klädsel. Det är givetvis inte acceptabelt. Men att det sker förändrar inte det faktum att slöjan är ett plagg vars syfte är att skyla kvinnor – en tes som stärks inte minst av Virks argumentation för plagget. Han verkar inte se några konstigheter med att förvänta sig att kvinnor täcker sig för att, som han själv uttrycker det, ”undgå oönskad uppmärksamhet” – vilket i denna kontext kan antas syfta på sexuella trakasserier. Som om det alltså vore kvinnans ansvar att inte råka ut för detta.
Virk skriver vidare att han önskar större förståelse för valet att bära hijab som ett uttryck för religiös identitet och för att signalera att man inte vill bli "objektifierad eller få oönskade blickar på sig". Han citerar även Koranen: "I Koranen står det angående hijabens syfte: Det är mer troligt att de (troende kvinnor) sålunda blir igenkända och inte blir förolämpade (33:59).”
Troende kvinnor ska alltså bära hijab för att bli igenkända och därmed inte förolämpade. Återigen: Instruktioner om hur kvinnor bör agera för att slippa bli "förolämpade". Var är uppmaningen till de män som utsätter kvinnor för trakasserier?
Inte heller nämns de kvinnor som trakasseras av sin omgivning för att de inte bär hijab (dessa finns flera av, även i Sverige), eller de som tvingas till att bära plagget. Det är olustigt att se hur Metoo-kampanjen kapas för att argumentera för att det skulle vara rimligt att kvinnor täcker sig för att undgå sexuella trakasserier, när budskapet i kampanjen är att skulden inte ska läggas på kvinnan som blivit utsatt – oavsett vad hon hade på sig.
De länder där kvinnor använder slöja mest frekvent råkar också vara de länder i världen som är minst jämställda och där sexuella trakasserier (som är fallet med Egypten) är vanligast. Slöjan utgör således inget värn mot sexuella trakasserier. Tvärtom. Slöjan är ett symptom på en översexualiserad offentlighet där kvinnan inte kan fungera som en individ utan reduceras till ett objekt som måste skylas, skyddas och genom klädval ta ansvar för den kåta manliga blicken.
