Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Sjöberg: Nästan alla innovationer misslyckas

Att ta steget och starta ett företag är en riskabel process. Det går inte att på förhand veta vilka produkter som är de bästa eller om marknaden kommer att uppskatta att ringa från datorn, streama musik istället för att ladda ner den eller ett företag som tar över kreditrisken vid internetköp.

För lite mer än femtio år sedan kom britten John Shepherd-Barron för sent till banken och hann därför inte ta ut pengar för att gå och handla. Besviken, och troligtvis hungrig, tänkte han att det där ju var dumt. Sedan gick han hem och uppfann världens första bankomat.

Den blev, som ni nog vet, mycket framgångsrik. Det är lätt att föreställa sig att det är så det går till när ett företag startas. Någon får en bra idé, arbetar hårt för att förverkliga den och sedan väntar succén. För de flesta innovatörer är det annorlunda.

Shepherd-Barron tog en stor risk. Det var inte givet att folk skulle lita på systemet och våga låta maskiner ersätta den trygga kontakten med en banktjänsteman. Innan han blev klar skulle någon annan kanske uppfinna ett bättre alternativ och han själv bli lottlös. Kanske skulle bankerna inte alls gilla idén att låta stora summor pengar ligga inlåsta i metallboxar på stan.

Det är faktiskt just det som är grejen med innovationer – de flesta misslyckas. Det är svårt att förverkliga en idé, få den att fungera fullt ut och dessutom övertyga marknaden om att det är en bra investering. 

Sedan 2010 har det startats drygt 60 000 företag i Sverige varje år. Några av dem har det såklart gått bra för men för de flesta har det inte gjort det. Det är bara en bråkdel av dem vi ens kommer höra talas om. Var tredje företag går i konkurs redan under sina tre första år.

De flesta företag blir inte heller särskilt stora. I alla fall inte i Sverige och oftast inte så stora som de blev förr. Av de tio privata företag som har flest anställda i Sverige är SAAB det senast grundade. De fyller 80 år idag. Hälften av dessa företag är från 1800-talet. 

Även om denna grupp av äldre företag alltjämt sysselsätter många minskar antalet anställda i dem. 1983 hade landets 10 största företag i snitt 47 000 anställda i Sverige. Förra året var genomsnittet 16 000. De flesta jobb skapas nu istället i små och medelstora företag.

Sverige har ett gott rykte som företagarland men måste hänga med när tiderna förändras. Sveriges höga skattetryck gör att företag väljer att, som Skype, flytta utomlands men också att företagen får allt svårare att locka till sig kompetens från utlandet.

Att vi är ett land med mycket otidsenlig lagreglering kan orsaka problem när nya aktörer etablerar verksamheter som inte funnits alls tidigare, exempelvis Foodora och Uber. Att personaloptioner är så dyra för företagen och ofta beskattats innan värdet realiserats hindrar små företag utan startkapital från att kunna knyta till sig högutbildad personal mot löften om del av framtida vinster. Stelbenta regler från Migrationsverket gör att utländska talanger regelbundet utvisas fast de är uppskattade medarbetare på svenska företag.

Att ta steget och starta ett företag är en riskabel process. Det går inte att på förhand veta vilka produkter som är de bästa eller om marknaden kommer att uppskatta att ringa från datorn (Skype), streama musik istället för att ladda ner den (Spotify) eller ett företag som tar över kreditrisken vid internetköp (Klarna). Däremot kan vi veta att ju bättre förutsättningar folk ges för att satsa på sina idéer – ju större är chansen att någon av dem till slut lyckas.

Mest läst