I Göteborg har Ung vänster i sociala medier uppmanat sympatisörer att komma och förstöra ett planerat torgmöte anordnat av Sverigedemokraterna i slutet av månaden. Jonas Sjöstedt svajade när han i P1 Morgon fick chansen att kommentera tilltaget. Å ena sidan sa han att yttrandefriheten är helt avgörande och att båda sidor i diskussionen har rätt att säga vad de tycker utan att bli avbrutna. På frågan om det är okej att komma med megafoner och förstöra ett möte hänvisade han till att Polisen får sätta gränsen.
Sjöstedt har rätt i att det måste ligga på myndigheter, i det här fallet Polisen, att tolka lagen. Men när polismän tvingas upprätthålla gränserna mellan torgmötesdeltagare och motdemonstranter har det redan gått för långt.
I en civiliserad debatt behövs inte en tredje part som ställer sig emellan. Då låter man den som arrangerar ett möte tala ostört. Sedan kan var och en som vill bemöta budskapet ordna sin egen aktivitet vid ett tillfälle då de inte stör andras. Varför kan inte Vänsterpartiets ledare rakt ut säga åt sina anhängare att sluta sabotera för andra partier som vill berätta om sin politik?
Moderaterna i Staffanstorp satte upp lokalt framtagna valaffischer som visade sig provocera politiska motståndare. ”Skola med kunskap i centrum – inte genuspedagogik”, var ett budskap som fick bland annat utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att ryta till på sin Facebook-sida.
Aktivister längre ut på vänsterkanten blev ännu mer provocerade av vissa Moderataffischer. Istället för att argumentera mot budskapen valde aktivisterna att helt enkelt förstöra affischerna för att på så sätt hindra kommuninvånarna från att se budskapet.
Ung vänster, som anklagas för att ligga bakom, svarade med att detycker det är bra att vandalisera valaffischer – om affischerna sprider ett budskap som vänstern inte kan tolerera. Enligt organisationens distriktsordförande i Skåne ger yttrandefriheten rätten att yttra sig, men medför också ”ansvaret att säga ifrån”.
Att säga ifrån och att stoppa andras budskap är dock två helt olika saker. Säger ifrån gör man med ord, inte med knytnävar eller med bultsaxar. Den som tar ner andras affischer kan dessutom dömas för ”egenmäktigt förfarande” eller ”skadegörelse”, vilket också skedde i samband med valet 2014.
Fri debatt är nödvändig i en demokrati, även om det ibland förekommer påståenden som är osanna eller galna. Osanna påståenden kan motbevisas, och galenskaper kan antingen ignoreras eller bemötas med argument som visar att det rör sig om just galenskaper. Misslyckas man med att bevisa att motståndaren talar osanning eller har galna idéer, då kanske han eller hon rentav har en poäng som är värd att höras.
Radikala grupper inom vänstern försöker konstant hitta sätt att tysta och störa motståndare. Och de intalar gärna sig själva att de kan göra det utan att inskränka yttrandefriheten. Det är svårt att inte notera hur de ropar om att demokratin är i fara samtidigt som de själva saknar respekt för de demokratiska spelreglerna. Om alla betedde sig som de mest intoleranta vänsteraktivisterna vore demokrati en omöjlighet.
