Under sommaren röstade Europaparlamentet ned ett kontroversiellt lagstiftningspaket med förslag om nya upphovsrättsregler. Bland annat innehöll paketet en så kallad länkskatt som skulle göra slut på rätten att fritt sprida länkar till material publicerat på internet. Europaparlamentets beslut att säga nej till upphovsrättspaketet innebär att det nu ska omarbetas för att under hösten tas upp till beslut på nytt.
Syftet med en länkskatt är att internetjättar som Google och Facebook ska betala en avgift för att få länka till nyhetsartiklar. En nyhetslänk på Google eller Facebook brukar presenteras med en rubrik och en kort ingress. Rubriken och ingressen utgör citat från artikeln, och rent konkret är det dessa citat som skulle avgiftsbeläggas.
Samtliga svenska Europaparlamentariker som var på plats vid omröstningen i Strasbourg röstade nej till det föreslagna lagstiftningspaketet. Den svenska regeringen har tyvärr gått på en helt annan linje. Heléne Fritzon (S) röstade i egenskap av biträdande justitieminister ja till länkskatten i ministerrådet.
Politiska processer för att ändra regelverk kring upphovsrätten brukar präglas av intensivt påverkansarbete från intressegrupper. ”Det har varit väldigt mycket lobbying från musikindustrin, filmindustrin och den tyska förlagsindustrin”, sa Europaparlamentarikern Max Andersson (MP) i en intervju i dagens Industri. Andersson, som tillhör Miljöpartiet i Göteborg, är förmodligen den svenska parlamentariker som följt processen närmast.
Drivkraften för just länkskatten kommer företrädesvis från Tyskland, där mediehus och kristdemokratiska politiker jobbar sida vid sida för att få den på plats. De vill stoppa den utveckling som inneburit att reklamintäkter som tidigare gått till tidningar flyttar över till företag som Google.
Det fundamentala problemet med länkavgifter är att de skulle slå sönder webben i dess nuvarande form. De enkla, smidiga hyperlänkarna som det nu står var och en fritt att använda skulle i många fall kräva tillstånd, och utan länkar blir det en mer tidsödande process för läsaren att hitta bakgrundsmaterialet till en text. På så sätt blir det svårare för nyhetskonsumenten att vara källkritisk.
Utöver det kommer frågan om hur det skulle fungera i praktiken att införa en länkavgift. EU-kommissionen har beräknat att mediernas vinst skulle öka med 10 procent. Länkskatt har dock redan prövats nationellt i Tyskland och Spanien, och resultaten blev inte vad lagstiftaren hade tänkt sig.
I mars 2013 införde Tyskland ett krav på licens för söktjänster och andra tjänster som länkade till nyheter. Google svarade med att kräva gratis licenser från mediesajter som ville bli länkade. De som inte utfärdade gratis licenser fick ingen trafik från Google. I stort sett alla stora medier utfärdade gratislicenser.
I Spanien, där de 2014 införde en liknande lag, försökte de undvika det tyska utfallet genom att förbjuda gratislicenser. Resultatet blev att Google stängde ner sin tjänst för nyhetslänkar helt och hållet, så inte heller där blev det några pengar till medierna.
