Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Sigfrid: Gör inte bränderna till politisk teater

Skogsbränderna borde inte vara partipolitik, utan något som partierna konstruktivt kan samarbeta kring.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sociala medier har de senaste dagarna fyllts med ilskna påpekanden om att Stefan Löfven har varit borta på semester, mitt under rådande skogsbränder. Han borde ha varit hemma och bistå, tycks det underförstådda budskapet vara.

Att den svenska statsapparaten agerar genom självständiga myndigheter – inte genom en statsminister som dirigerar arbetet – kan förstås inte alla twittrare veta. Folkvalda i riksdagen borde däremot ha koll. Statsministerns funktion vid den här sortens händelser är i första hand symbolisk och inte exekutiv.

Centerpartiet klagar genom sin försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström på att regeringen är för tyst. ”Nu behöver de agera”, slår Bäckström fast i ett pressmeddelande och lägger till en slogan om att skogen är viktig för klimatet och den biologiska mångfalden. Han tycker att det behövs ”mer resurser på plats i hela landet” och ”en strategi”. Centerpartiet gör teater av ett allvarligt läge.

Vad medborgarna vill ha nu är knappast företrädare som försöker ta partipolitiska poänger på det torra vädret. Det finns inte mycket som talar för att beredskapen hade varit en annan med andra partier vid regeringsmakten. En opposition som alltför ivrigt jagar syndabockar kan förlora mer än regeringen om medborgarna ser att den prioriterar politiskt spel framför konstruktivt samarbete.

I Aktuellts studio pressades MSB:s generaldirektör Dan Eliasson om varför inte Försvarsmakten bidrar med fler helikoptrar (18/7). På Twitter reagerade en officer och helikopterpilot på kritiken. I ett inlägg påpekade piloten att han och kollegorna har slitit sedan början av sommaren bland annat med att bekämpa skogsbränder. Det är förstås inte kul för dem som gör sitt bästa att insatserna beskrivs som bristfälliga av politiker som söker uppmärksamhet.

Ulf Kristersson har å sin sida valt att hantera frågan värdigt, som den kris det faktiskt är för många drabbade. I likhet med statsministern kommer han att besöka delar av landet som härjas av skogsbränder. Istället för att utdela politiska nålstick väljer han att utgå från att regeringen gör vad den kan för att mobilisera resurser. På kort sikt fokuserar han på det akuta räddningsarbetet. På längre sikt, påpekar han, finns det anledning att dra lärdomar inför arbetet att stärka den svenska beredskapen.

Det är lätt att i stundens, den här gången bokstavliga, hetta spruta fram förslag om att mer resurser ska satsas just för brandbekämpning: Inrätta fler utbildningsplatser för brandmän, ge Försvarsmakten ett större ansvar, köp svenska flygplan för vattenbombning och så vidare. När läget lugnar sig, och det blir dags att väga detta mot andra prioriteringar som exempelvis tryggare gator, bekämpning av terrorism och försvarsförmåga, då kommer slutsatserna att se annorlunda ut.

Riksdagens partier bör kunna vara eniga om att Sverige behöver en god beredskap för att bekämpa skogsbränder, och att resurserna ska införskaffas så kostnadseffektivt som möjligt. Hur det sedan ska gå till i praktiken, vad vi gör själva och vad gör vi tillsammans med andra länder, är en fråga som bara kan besvaras efter noggranna analyser. Slutsatserna bör inte vara beroende av ideologisk hemvist, så släpp partipolitiken och börja samarbeta.

Mest läst