Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Sigfrid: EU kan sänka tullar även utan avtal

    Det är glädjande att EU har undertecknat frihandelsavtal med Japan, men Europas handelspolitik är långt ifrån perfekt.

    Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

    Det är glädjande att samtalen mellan EU och Japan har resulterat i ett handelsavtal. Efter år av förhandlingar är det nu upp till EU:s respektive Japans parlament att ratificera avtalet.

    Japan har 127 miljoner invånare och är världens tredje största ekonomi. Det är EU:s näst viktigaste handelspartner i Asien, efter Kina. Tillsammans står Japan och EU för en tredjedel av världsekonomin. Enligt EU-Kommissionen är innebörden av avtalet att nästan alla tullar försvinner. Syftet är att även andra former av handelshinder ska minska, såsom krångliga regleringar för hur importerade varor ska vara utformade.

    Nu ser EU framför sig att exporten av bland annat europeiska matvaror ska öka kraftigt. Samtidigt slipper japanska biltillverkare och elektronikföretag vissa av dagens handelsbarriärer.

    Japan har gjort en lång resa. Tiden närmast efter andra världskriget slöt sig den japanska ekonomin bakom skyddsmurar. Förutom höga tullar tillämpade landet importkvoter, som motiverades med industrins försvagade konkurrenskraft.

    I slutet av 1950-talet uppnådde Japan samma handelsbalans med omvärlden som före kriget. Omvärlden, som ansåg att argumenten för japanska handelshinder inte längre höll, satte press på landet att öppna sig. Successivt med början på 1960-talet har Japan liberaliserat sin handel och öppnat dörren för utländska investerare. Under 1960- och 1970-talet genomgick landet en utveckling som fick många att prata om ”den japanska mirakelekonomin”. Att Japan nu tar ytterligare ett steg mot öppenhet är bra både för dem och för Europa.

    De som berörs av det aktuella avtalet är främst företag och konsumenter i EU och Japan. När EU-företrädare uttalar sig kan de ändå inte stå emot frestelsen att göra Donald Trump till händelsens huvudperson. Lika viktigt som att framhäva avtalets fördelar tycks det för EU vara att ge USA ett nålstick. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker beskriver i ett pressmeddelande avtalet som något större än ett handelsavtal. Det är, skriver han, ett ställningstagande för öppen, rättvis och reglerad handel.

    Handelskommissionär Cecilia Malmström säger i samma pressmeddelande att avtalet är en signal till världen om att två stora ekonomier opponerar sig mot protektionism och unilateralt agerande. EU:s motstånd mot protektionism är bra, och det vore ännu bättre om EU levde efter principen fullt ut. Nu bidrar Europa i onödan till ett upptrappat handelskrig mot USA samtidigt som man reser murar mot import från Kina. Det senaste från Kommissionen är ett förslag om att belägga kinesiska el-cyklar med en strafftull på 189 procent.

    Unilateralt agerande på handelsområdet, det vill säga agerande på eget initiativ som inte bygger på avtal med andra parter, kan vara skadligt om det går ut på att resa handelshinder. Men unilaterala åtgärder kan också vara bra, om de river murar.

    Den liberale Chicago-ekonomen Milton Friedman brukade säga att ömsesidig tullfrihet visserligen är det bästa, men oavsett hur andra agerar så vinner ett land på att ta bort sina egna tullar. Om Kina subventionerar el-cyklar är det kostsamt för kinesiska skattebetalare, men det gynnar europeiska konsumenter.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se