Schenström: Statsministern går i otakt med folket

Den bristande markkontakt som både Stefan Löfven och delar av den tjattrande klassen visade under och efter förra debatten i Agenda kan skapa en grund för en liknande utveckling som vi såg i samband med Brexit och Trump, skriver gästkolumnisten och konsulten Ulrica Schenström.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Någonting hände i Agendastudion den 6 maj. Om det kommer påverka valresultatet återstår att se, men det går att dra två slutsatser. För det första har Socialdemokraterna i valrörelsens inledning inte tagit initiativet. För det andra finns en klyfta mellan vad opinionsbildare vill att valet ska handla om och det väljarna tycker är viktigt.

Statsminister Stefan Löfven gick med självsäkra steg in i TV-huset innan han skulle möta de andra partiledarna i valårets första TV-sända partiledardebatt i SVT Agenda. Med pondus fick vi veta att Stefan Löfven tänkte behålla lugnet och inte käbbla så mycket. Vad som hände efter Stefan Löfven gick in i TV-studion vet bara han själv, men det var inte en lugn och saklig statsminister som väljarna fick se under bästa sändningstid.

ANNONS

Väljarna fick se en Stefan Löfven som ägnade stor del av tiden att prata om motståndarnas politik baserad på en nidbild istället för att lyfta fram det han själv och socialdemokraterna vill göra under de kommande fyra åren.

En bekant till mig sa efteråt att det verkade som att Stefan Löfven gav intrycket av att vara ointresserad av debatten, att statsministern verkade vilja vara någon annanstans. En sådan inställning imponerar inte på väljarna och det märktes i mätningarna efter debatten.

När TV-kamerorna släcktes och studion tömdes började nästa debatt. Nämligen den om valet av ämnen. Mina flöden i sociala medier fylldes av kommentarer från debattörer som tyckte att migration och integration fick för stort utrymme i partiledardebatten och att partiledarna borde debattera frågor som väljarna tycker är viktigast.

Även här märks det att delar av den tjattrande klassen inte har örat mot marken. Partiledarna debatterade fyra, om än väldigt breda, ämnen under partiledardebatten. Det handlade om jobb och välfärd, lag och ordning, klimat, miljö samt migration. Valet var naturligtvis grundat på en opinionsundersökning. Debatten i sociala medier kan vara grundat i hur David Ahlin, Ipsos, uttrycker det i en kolumn i DN ”svaren beror på hur frågan ställs”. Alla kände sig inte nöjda.

ANNONS

Men att migration och integration däremot dominerade debatten beror inte på en konspiration från agendaredaktionen och opinionsinstituten. Det beror på att vi har integrationsproblem i Sverige. Väljarna ser problemen och har under många år skickat en tydlig signal till politikerna att lösa dem. Att för få utrikes födda kvinnor inte jobbar, att skolan misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag och att vi har utanförskapsområden i Sverige är inte en konspiration, det är reella problem.

Jag har i tidigare kolumner uttryckt min oro över bristande markkontakten som delar av etablissemanget visat under de senaste åren. Den bristande markkontakten som både Stefan Löfven och delar av den tjattrande klassen visade under och efter debatten kan skapa en grund för en liknande utveckling som vi såg i samband med Brexit och Trump.

Huruvida resultaten av debatten kommer att avspegla valresultatet återstår att se. En sak är säker - en bredare analys om vår samtid för att förstå var världen är på väg måste göras – och då räcker inte bara opinionsundersökningar. Risken är annars stor att vi kommer vakna med en svidande baksmälla den 10 september.

ANNONS