Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Sandklef: Syna de kinesiska investeringarna

Sverige saknar helt en långsiktig strategi för hur vi ska hantera Kina. Vi överlåter det till marknaden. Problemet är att Kina inte är en fri marknad och ännu inte lever upp till de frihandelsideal som globaliseringens förespråkare lovordar, skriver ledarsidans kolumnist och kinaanalytikern Kristina Sandklef.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Det är inte bara USA som bråkar med Kina i handelssammanhang, även EU har en konflikt med Kina under uppsegling. Samtidigt som EU-kommissionär Cecilia Malmström anmälde USA för strafftullar på aluminium och stål till Världshandelsorganisationen WTO anmälde hon Kina för att underminera europeiska företags immaterialrätt i landet. 

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Anledningen är att europeiska företag har begränsad tillgång till den kinesiska marknaden och det ofta krävs samarbete med en kinesisk partner och tekniköverföring till denne vid investering i Kina. Vissa sektorer är helt stängda för utländska investeringar. Detta anser EU är orättvist, inte minst när den europeiska marknaden ligger öppen för kinesiska företag att investera i utan större restriktioner. 

De kinesiska investeringarna i EU ökar snabbt, förra året investerades 35 miljarder euro i EU, medan EU:s investeringar i Kina minskar: EU investerade bara 8 miljarder euro 2017. Det finns inga tendenser till avmattning från kinesiskt håll, snarare tvärtom.

De kinesiska investeringarna följer framför allt två strategiska, långsiktiga planer: de nya sidenvägarna och ”Made in China 2025”. De nya sidenvägarna är drivkraften bakom investeringar i strategisk infrastruktur som hamnar, snabbjärnvägar och elnät. ”Made in China 2025” går ut på att göra Kina mer teknologiskt avancerat genom ökad inhemsk innovation och uppköp av högteknologiskt intressanta utländska företag inom vissa sektorer. 

Målet är att Kina ska bli en ledande industrination och mindre beroende av omvärlden i framtiden. Enligt det tyska forskningsinstitutet Bertelsmann var 64 procent av de kinesiska investeringarna i Tyskland inom ramen för denna plan åren 2014 till 2017.

Det är framför allt ”Made in China 2025” som oroar de ledande industrinationerna i EU. När kinesiska företag köper upp spjutspetsföretag i EU finns det risk att vi säljer ut potentiella storbolag, som skulle bygga vår framtida välfärd. Likaså kan kinesiska uppköp av företag här innebära att våra företag plötsligt förlorar tillgång till nödvändiga komponenter i produktionen. Europaparlament röstade nyligen för genomlysning av investeringarna innan godkännande. 

EU har idag inga strategiska planer för hur vi ska investera i Kina, eller ens en gemensam strategi för hur vi ska bemöta ett allt mer ekonomiskt mäktigt Kina, som numera också påverkar oss politiskt. Sverige saknar helt en långsiktig strategi för hur vi ska hantera Kina. Vi överlåter det till marknaden, i god marknadsekonomisk anda. 

Problemet är att Kina inte är en fri marknad och ännu inte lever upp till de frihandelsideal som globaliseringens förespråkare lovordar, oavsett vad president Xi Jinping sagt vid olika internationella möten. Idag präglas den kinesiska marknaden av statliga regleringar och partiets klåfingrighet, även inne i de privata företagen.

De ekonomiska reformer och den strävan efter frihandel och globalisering som Xi talat om är bra, men det behövs handling bakom orden. Det skulle gynna både Kina och resten av världen. 

Mest läst