En spännande utveckling i dagens Kina är landets snabba tillväxt inom forsknings- och kunskapsintensiva sektorer. Målbilden är att Kina ska vara ett högteknologiskt, ekonomiskt och militärt starkt socialistiskt land år 2049, hundra år efter Folkrepublikens grundande.
Varje år utexamineras mellan fyra och fem miljoner högskolestudenter inom naturvetenskap, matematik och teknologi i Kina, och landet har i många år legat högt i PISA-resultaten för matematik. Förra året godkändes rekordmånga patent, 420 000, av det kinesiska patentverket, och 1,3 miljoner ansökningar lämnades in.
Även om alla dessa patent ännu inte sökt sig utomlands, och en del kanske inte kommer att göra det, så är det farligt att vifta bort dem som skräppatent och därmed underskatta Kina som framtida kunskapsnation. Idag är Kina världsledande inom vissa teknikområden, som stamcellsforskning, elbilar och ultrahögvoltselnät.
2006 lanserades en statlig plan för hur Kina skulle bli en mer innovationsdriven nation till 2020 inom specifikt utvalda teknikområden. Redan då höjdes varningsröster om att det fanns stor risk att landet skulle utöka sitt industrispionage kraftigt för att komma över högteknologi på olagliga vägar.
Faktum är att Säpo i sin senaste årsrapport nämner just Kina som ett land som driver mycket aktivt industrispionage i vårt land. I Silicon Valley har vissa högteknologiska företag blivit så paranoida att de slutat anställa etniska kineser för att minska risken för stölder av teknik och patent.
2015 kom Made in China 2025, som kan ses som en fortsättning på planen från 2006, med uttalat mål att öka innovationen genom ökad inhemsk forskning och uppköp av intressanta företag utomlands. Redan 2025 ska 70 procent av robotarna som används inom kinesisk industri vara producerade i Kina. Genom att bli självförsörjande inom avancerad teknik blir Kina också mer oberoende av omvärlden.
Med den snabba utveckling som sker inom innovationsområdet är det extra viktigt för en kunskapsnation som Sverige att ha en långsiktig, strategisk bevakning av teknikutvecklingen på plats i Kina, inte minst för att bevara den svenska konkurrenskraften och utveckla samarbeten. För svenska företag är det viktigt att inte underskatta teknikutvecklingen i Kina, en dyrköpt läxa som drabbatEricsson när man missbedömde Huaweis potential för 15 år sedan.
Under nuvarande regering har dock den långsiktiga strategiska utlandsbevakningen av högre utbildning, forskning och innovation prioriterats bort av Näringsdepartementet för att istället fokusera på främjande av svensk högre utbildning, forskning och miljöteknik i realtid. I Kinas fall har detta lett till att samarbeten avbrutits med flera statliga myndigheter som ansvarar för innovation.
Vi har således tappat möjligheten till att aktivt bevaka vad som händer på denna gigantiska marknad. Samtidigt har våra konkurrentländer ökat sin bevakning och samarbeten med Kina inom samma områden. Det bådar inte gott för svensk konkurrenskraft på lång sikt.
