Segregationen är ett av de största problemen det svenska samhället brottas med. Under lång tid har infrastruktur planerats för sig och områden med olika innehåll för sig. Genom bristen på helhetssyn har oönskade fysiska och sociala barriärer byggts in i staden. Att hantera dessa är den stora utmaningen för dagens planering.
Detta är dock lättare sagt än gjort. När väl infrastruktur och byggnader är på plats krävs enorma investeringar för att ändra grundstrukturen. Det är svårt att bygga bort avstånden mellan förortens hyreshus och villaområden.Det som skiljer Göteborg från många andra städer är de stora obebyggda ytorna i city.
Här finns möjligheter att knyta ihop områden som idag har olika social karaktär. Att skapa en sammanhängande innerstad på båda sidor av älven skulle en våg av synergier skapas över såväl dagens city som Hisingen.I förlängningen kan detta vända upp och ner på våra föreställningar om vilka lägen som är mer eller mindre ”attraktiva” och minska avstånden mellan olika sociala grupper.
Den senaste tiden har utvecklingen av centrala Älvstaden drabbats av flera bakslag. Ökade kostnader för att bereda marken och säkra den mot översvämningar har bromsat processerna med Skeppsbron och Frihamnen.I det förra fallet finns en detaljplan färdig och i det senare är strukturplanen under bearbetning.
Detaljplanearbetet för Frihamnen har temporärt pausats och parallellt med detta pågår arbetet med en strukturplan för Älvstaden och en fördjupad översiktsplan för hela centrala Göteborg. Älvstranden Utveckling har samtidigt samlat ett 20-tal experter på stadsplanering från olika discipliner för att veckovis diskutera och skissa på tänkbara strukturer för Frihamnen utifrån grundtanken att maximera synergierna med omgivande stad.
Dessa parallella processer utgår ifrån grundtanken att förstå staden som en helhet och relatera de olika stadsdelarna till varandra vad gäller stråk, handel och mötesplatser.Det finns all anledning att fråga sig varför den fördjupade översiktsplanen kommer igång så sent. Flera nyckelprojekt i centrala staden; Masthuggskajen, Region City och Karlastaden, är ju redan färdigplanerade, men samtidigt är det bättre att detta nödvändiga strategiska arbete kommer igång sent än inte alls.
För det är i den övergripande nivån som vägen mot en mer sammanhängande stad måste börja. Frihamnen är nyckelprojektet. Ingen annanstans i staden finns samma möjlighet att skapa en länk över älven. Skapa riktiga gator som, likt Vasagatan och Hamngatorna, knyter ihop staden och skapar underlag för handel, nöjen och kultur, och därmed i grunden förändrar Hisingens roll i staden.Som medverkande i Älvstrandsbolagets seminarier känner jag en tillförsikt i att kunskapen om vilka komponenter som bygger upp en innerstad tas på allvar av staden som markägare.
Samtidigt är det en lång kedja av faktorer som måste fungera om centrala staden skall ta ett kliv över älven och man i framtiden skall kunna promenera genom tät, levande innerstad mellan City och Backaplan.Den Hisingsbro som nu byggs kommer även i framtiden vara för hög och hårt trafikerad för att fungera som en flanörsvänlig gata. Det innebär att en lågbro över älven i höjd med Operan är en långsiktig förutsättning för att uppnå en naturlig fotgängarkopplinng. Med lågbro på plats skulle det plötsligt inte vara längre från Brunnsparken till Frihamnen än till Avenyn!
Men inte bara älven utgör barriär. Lundbyleden och Hamnbanan blockerar Frihamnen från Brämaregården, och innan dessa i framtiden eventuellt är nedgrävda måste en eller flera rejäla över- eller undergångar till.En annan fråga som visar sig vara mycket viktig för Frihamnens framtida stadsliv är de tre breda hamnbassängerna.
Tidigare i planeringen har man utgått ifrån att dessa skall kvarstå, och bebyggelsen placeras ute på pirarna.Skulle delar av bassängerna bebyggas skapas dock mycket bättre förutsättningar för sammankopplande stadsgator som kan knyta ihop Lindholmen med Ringön. Utan dessa gator finns risk att stadslivet uteblir på pirarna.
Sammantaget kan man konstatera att de stora utmaningarna i att få ihop staden över älven är väl genomlysta, men att det ligger på de kommande årens planering att se till att de löses på ett sätt som optimerar förutsättningarna för levande gator, vattenkontakt och sociala möten. Trots att det initialt handlar om stora investeringar att överbrygga barriärer och prioritera stadslivet är de sociala och ekonomiska vinsterna mycket stora om de lyckas.
Fredrik Rosenhallär arkitekt från Chalmers i Göteborg samt fil.mag. i sociologi från Göteborgs universitet.
