Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Rotavdrag. Länge var det för dyrt för vanliga löntagare att hyra in hjälp vid reparations- och underhållsarbete.
Rotavdrag. Länge var det för dyrt för vanliga löntagare att hyra in hjälp vid reparations- och underhållsarbete.

Risk för att en svart marknad växer igen

Ledare: Det finns nu flera varningssignaler om att svartjobben kan vara på väg att öka till följd av att regeringen sänkt rotavdragen.

Enligt Skatteverket och organisationen Företagarna minskar nu antalet företag som utför rot-tjänster.  Vid senaste halvårsskiftet fanns det 24 591 sådana företag registrerade. Ett år tidigare var de 29 120. Värdet för vilket människor drar av för rotarbeten minskar också. I juni 2015 gjordes avdrag för drygt en och en halv miljard. I år var summan nästan halverad till 798 miljoner kronor. 

Minskningen sker i stark högkonjunktur. Orsaken torde vara att regeringen – tvärt emot sina egna vallöften – sänkte rotavdragen vid årsskiftet. Från 50 till 30 procent. Självklart minskar det efterfrågan, vilket var precis vad regeringen ville. Rotavdragen beskrevs som subventioner till de rika – vilket i sammanhanget betyder människor som äger hus. Pengarna skulle i stället användas till att renovera hyresrätter i den stora miljardupprustning som regeringen anförtrodde dåvarande bostadsministern Mehmet Kaplan (MP).

Argumentationen var grumlig från början. Det är svårt att ta pengar från en reform som av Ekonomistyrningsverket har beskrivits som självfinansierande. Rotavdragen skapade jobb och ökade skatteintäkter. Man kan därför förstå att Stefan Löfven som partiledare för ett nominellt arbetarparti inför valet lovade att inte ändra på rotavdragen.

Sveriges byggindustrier har beräknat att det sänkta rotavdraget i första steget orsakar att 1300 jobb försvinner bara i Västra Götaland. I hela Sverige fler än 8 000 jobb. Det drabbar främst byggarbetare och småföretag på landsbygden. Där få stora byggen planeras, och där prisutvecklingen på småhus sällan tillåter lånade investeringar på samma sätt som i storstäderna.

En annan bieffekt som fick remissinstanser som Ekonomistyrningsverket och Ekobrottsmyndigheten att avråda från en snabb nedtrappning var risken för att svartarbeten ökar igen. Det ser nu ut att hända.

Demoskop har under flera år mätt svenska folkets attityd till svartarbeten. Under många år låg svenskarnas beredvillighet att betala svart påfallande högt. Trendbrottet kom efter 2008, då Alliansregeringen införde utökade möjligheter till rot- och rutavdrag. Acceptansen för svart betalning sjönk. 2013 var den nere på 35 procent. Efter sänkningen av rotavdraget har dock andelen som kan tänka sig att betala svart enligt Demoskop ökat igen till 40 procent.

Det är ett trendbrott som oroar. En stor svart marknad inom framförallt byggsektorn är ett historiskt arv som vårt samhälle dras med. På 80-talet sades det att Sverige var det enda land i Västvärlden där en ekonomichef på ett medelstort företag spenderade semestern med att byta pannor på taket. Arbetskostnaderna för reparationer och underhåll var så höga att människor inte hade möjlighet att ta hjälp av andra. Bieffekterna av det var många. Förlorade arbetstillfällen, ekonomisk brottslighet, uteblivna skatteintäkter och naturligtvis socialt utsatta arbetstagare.

Regeringen bör ställa sig frågan om det sänkta rotavdraget inte är en ideologisk kaka som kostar mer än den smakar.

Mest läst