Replik: EBA svarar Aleksandra Boscanin om bistånd

Jan Pettersson, kanslichef Expertgruppen för biståndsanalys, svarar Aleksandra Boscanin angående hennes ledare om bistånd.

Det här är en replik på en ledartext. Åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Det är roligt och viktigt att det svenska biståndet diskuteras, såsom i Aleksandra Boscanins artikel den 2/7. Samtidigt görs en missvisande tolkning av en EBA-rapport som kom i våras vilken delvis har att göra med hur begreppet hållbarhet definieras inom utvärdering av bistånd.

Hållbarhetskriteriet är endast ett av fem kriterier utifrån vilka bistånd vanligen utvärderas (relevans, kostnadseffektivitet, måluppfyllnad och effekter är de övriga). Bistånd kan alltså vara motiverat av andra skäl än hållbarhet. Exempel på icke-hållbart men relevant bistånd är finansiering av skolor i Afghanistan eller stöd till kvinnoorganisationer i patriarkala länder. Sådant bistånd gör skillnad och verkar där det behövs som mest, men brukar i utvärderingar betecknas som icke-hållbart, då verksamheten inte förväntas kunna fortsätta utan stöd utifrån.

ANNONS

Även om Sverige uppvisar liknande grad av hållbarhet som andra länder kommer vi i studien fram till att det är svårt att dra några säkra slutsatser om hur hållbart svenskt bistånd är. Vi pekar på en del brister i utvärderingarna (och alltså inte nödvändigtvis i biståndsunsatserna). Detta innebär inte att hållbarheten i svenskt bistånd är oviktig. Självklart ska den utvärderas och utvecklas.

Men att hävda att 80% av biståndet inte leder till någonting, eller att var femte krona inte bedöms vara hållbar i en bredare bemärkelse är felaktigt.

Jan Pettersson, kanslichef Expertgruppen för biståndsanalys.

Aleksandra Boscanin svarar:

Givetvis finns det andra relevanta kriterier, vilket Jan Pettersson ger exempel på i sin replik. Jag har emellertid inte påstått att hållbarhet är det enda som är relevant, inte heller att man nödvändigtvis bör ha som mål att 100 procent av projekten ska vara hållbara. Men att inte ens 20 procent av de granskade projekten bedöms som hållbara torde ändå betraktas som ett undermåligt resultat. Som Pettersson själv konstaterar i en kommentar till SVT: bistånd ges för att skapa någonting bestående. I merparten av fallen leder det svenska biståndet alltså inte till något bestående, vilket var det jag belyste i min ledare. Det kan finnas andra positiva effekter, men det förändrar inte det faktum att var femte biståndskrona inte är hållbar – enligt den definition som Expertgruppen för biståndsanalys använder.

ANNONS
ANNONS