Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Migrationsminister Morgan Johansson (S).
Migrationsminister Morgan Johansson (S).

Regeringen har inte landat än

Å ena sidan vill regeringen att fler utvisningar ska genomföras, å andra sidan att det ska bli lättare för vissa grupper utan skyddsbehov att få stanna. Obeslutsamheten visar tydligt att regeringen inte landat i hur den ska hantera migrationspolitiska dilemman.

Ensamkommande ungdomar som saknar skyddsbehov ska få förlängt uppehållstillstånd för att kunna studera klart på gymnasienivå. Detta beslutade riksdagen i förra veckan efter en proposition från regeringen. Av oppositionspartierna röstade Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna emot. Kristdemokraterna avstod och Centerpartiet röstade för. 

I och med att skyddsbehov saknas har dessa personer tidigare riskerat att utvisas när de fyllt 18 år. Tanken med att låta dem studera färdigt är att de efter slutförd utbildning ska få sex månader på sig att hitta en sysselsättning och därmed säkra sitt uppehållstillstånd. Tanken må vara god men beslutet är inte helt oproblematiskt. 

Möjligheten att säkra sitt uppehållstillstånd genom jobb är i grunden bra, men den kan inte bara finnas i teorin utan även i praktiken. För den som enbart har gymnasieutbildning och dessutom saknar kontaktnät i Sverige kan det bli väldigt svårt att hitta ett jobb på ett halvår. Här har regeringen ett ansvar att underlätta för företag att anställa och att underlätta för den anställde att kunna leva på sin lön, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt inkomstskatt för de grupper som tjänar minst. Annars är risken stor att den nya lagen bara leder till att utvisningarna skjuts upp.

Ett problem med lagen är det krav som finns på att skolan ska skötas. Kravet i sig är rimligt, men det är inte mycket värt om det inte kan kontrolleras på ett bra sätt. Då finns risk att även de som missköter skolan får förlängda uppehållstillstånd.

I praktiken innebär lagen att de lärare som arbetar med de ensamkommande ungdomarna får rollen av migrationshandläggare. Detta är något som Lärarförbundet är starkt kritiska till. Enligt deras förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand är många lärare och skolledare rädda för att rapportering om olovlig frånvaro eller underkänt betyg ska leda till att eleven inte ska räknas som aktivt studerande (Aftonbladet 3/5).

Om till exempel olovlig frånvaro innebär att en elev riskerar att utvisas, kommer lärarna då att rapportera in frånvaron korrekt? Alla kommer rimligtvis inte att göra det. Lagen riskerar därmed att bli väldigt godtycklig. Vem som får stanna avgörs då inte av skyddsbehov, inte heller av huruvida man sköter sig i skolan, utan av vem som är ens lärare.

Beslutet visar hur inkonsekvent regeringens politik på området är. Å ena sidan vill de att fler utvisningar ska genomföras av personer som saknar skyddsbehov, å andra sidan att det ska bli lättare för vissa grupper utan skyddsbehov att få stanna. Obeslutsamheten visar tydligt att regeringen inte landat i hur den ska hantera migrationspolitiska dilemman. Det skapar en otydlighet för både de asylsökande och väljarna som ska ta ställning till politiken.

Mest läst