Polisbristen märks över hela landet

Polisbrist är inget som finns bara i stora städer med svåra sociala problem. Också i lilla Kungsbacka saknas det poliser.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Det råder för närvarande ingen brist på blåljusnyheter. Förra veckans mordvåg i Stockholm var ytterligare en påminnelse om att Sverige i dag har en helt ny typ av brottslighet.

Mordutredningar är resurskrävande, inte minst när det handlar om gänguppgörelser där många är inblandade. Stockholms poliser räcker inte till, utan får förstärkning från andra kommuner. Likadant är det i Malmö dit poliser lyfts från andra delar Skåne, Kronoberg och Blekinge.

Behovet av poliser kan förstås skifta och den pågående omorganisationen ska göra det enklare för ledningen att sätta in poliser på orter där de behövs. Brandkårsutryckningar skulle man kunna tala om. Men är det en hållbar strategi för framtiden? Råder det överskott på poliser utanför storstäderna?

ANNONS

Ett naturligt fokus för debatten om polisen hamnar på så kallade utsatta områden. Kriminaliteten där är inte bara omfattande. Den är också "exotisk" och innehåller sådant som klankonflikter, gängkrig och hedersmord.

Det är lätt att glömma att det också finns en vardag utanför dessa områden. Brott begås i alla typer av bostadsområden och sociala miljöer. Alla kommuner i Sverige behöver en närvarande polis som har tid att röra sig bland medborgarna och bygga långsiktiga relationer. Helst ska det också ske under förutsättningar som låter de anställda stanna kvar, trivas och utvecklas i sitt yrke.

Ett exempel på en kommun som lider brist på poliser just nu är Kungsbacka. Tidningen Norra Halland har haft flera reportage om hur Kungsbackapolisen går på knäna. Personal slutar och vardagsuppgifterna hinns inte alltid med.

I Kungsbacka kommun finns visserligen inga så kallade utsatta områden, men det begås brott längs hela skalan. Där finns inbrott, stölder, trafikbrott, fylleri, drogmissbruk, trakasserier och kvinnofridsbrott. Rån och mord är mindre frekventa än i storstadsområdena men redan i år har Kungsbacka haft uppmärksammade fall. E6:an går genom kommunen och de senaste veckorna har man haft besök av vägpirater.

Bostadsinbrott är annars en klassiker i villområden. I Kungsbacka begås fortfarande runt hundra om året. Det lilla samhället Åsa plågas sedan en tid av ungdomsgäng som polisen inte lyckas att hantera. Centrala Kungsbacka har krogar som kräver närvarande poliser vid stängningsdags på helgerna.

ANNONS

Polisbristen är i viss mån dold. På pappret ser situationen acceptabel ut, men eftersom det saknas marginaler är man ofta för få. När någon blir sjuk eller behöver vara hemma med sjukt barn finns det inte vikarier att tillgå. En del personal är utlånad, många har sagt upp sig. Övertidsuttaget har mer än fyrdubblats på fem år. Kostnaderna stiger samtidigt som personalen i tjänst blir tröttare. Bemanningen är på minimum. Problemen blir särskilt uppenbara under sommaren. Semestertanken har ju aldrig slagit igenom bland de kriminella.

Strategin som funnits i Kungsbacka har precis som på många andra håll varit att låta civilanställda ta över fler arbetsuppgifter. Men det är en strategi som har en bortre gräns. Det är ofta just poliser som efterfrågas. Många av uppgifterna kan inte överlåtas på civilanställda. I dag händer det att gripanden och hämtningar får vänta därför att man är för få. Ledningen säger att man uppfyller de egna målen. Men anställda menar att jobbet ofta inte hinns med och att utredningshögarna växer.

Vi bör därför påminna oss om att polisbristen i Sverige finns oavsett problemen med segregation och särskilda utanförskapsområden. Det fattas runt tiotusen poliser i Sverige för att vi ska komma upp i EU:s snitt. Antalet anställda poliser är för litet för Sveriges yta och befolkning. Samtidigt vill regeringen inte se nyttan med att öka antalet. Man väntar hellre på effekterna av omorganisationen.

ANNONS

I ärlighetens namn skulle det heller inte vara lätt att bygga ut polisen i dag. Kombinationen av lön, status och arbetsbelastning gör att många utbildade lämnar och att Polisskolorna inte kan fylla kurserna med lämpliga kandidater. Sverige lägger för lite kraft på de som ska vårda rättssamhället och hålla efter lag och ordning. Det drabbar människor såväl i Kungsbacka som i Biskopsgården.

ANNONS