Kändisar har funnits i alla tider. Men nu för tiden har celebriteter som skådespelare, kungligheter, artister och idrottare fått sällskap av DJ:s, dörrvakter, bloggare, realitystjärnor, kockar och kändisar som är kända för att vara kända. Men det har också tänts stjärnor inom litteratur och inte minst vetenskap. Vetenskapsmän som Stephen Hawking eller svenska astronomen Max Tegmark, professorn i internationell hälsa Hans Rosling och professorn i miljövetenskap Johan Rockström är alla på något sätt vetenskapens rockstjärnor. I tider när selfiekulturen och det meningslösa babblet brett ut sig är det uppmuntrande att också seriösa apostlar tar plats på scenen.
Miljörockstjärnan Rockström besökte i veckan Göteborg och Börssällskapet och höll föredrag om klimat och miljö. Johan Rockström är verksam vid Stockholms universitet, chef för Stockholm Resilience Center och specialiserad på vattenresurser och global hållbarhet.
Johan Rockström bjöd på en spännande, skrämmande men i slutändan hoppfull exposé över människans framfart på vår planet. Han budskap var glasklart. Nu måste mänskligheten göra transformationen till en global, hållbar välfärd. Det är nödvändigt, möjligt och önskvärt, sa Rockström.
Han hävdade att det finns två viktiga brytpunkter: åren 1990 och 2015. 1990 nådde jorden en brytpunkt med tydliga tröskeleffekter. Då ”skickade vår planet en räkning till oss alla” för vad vi dittills hade tagit ut, då nådde jorden en mättnadspunkt. Sedan istiden, i 12 000 år har temperaturen inte varierat mer än +/- 1 grad och fram till 1950 hade de mänskliga förehavandena ingen påtaglig påverkan. Därefter ökade avtrycket exponentiellt tills att vi 1990 fick en övermättnad.
Vi hade övergött, överfiskat, avskogat, släppt ut och minskat den biologiska mångfalden. Haven, som är ett slags buffert, hade dolt uppvärmningen. Men 1990 kom en abrupt förändring. 2015 var det i särklass varmaste året sedan 1880, året då vi på allvar tog steget från Halocen, den stabila perioden sedan istiden, till Antropocen - den nya tid som kännetecknas av att människan är den starkaste förändringskraften på planeten.
Den kraften måste nu användas till att skapa ett säkert utrymme för mänskligheten att utvecklas inom de gränser som planeten tillåter. Utrymmet är nu utfyllt och vi vet att jordens befolkning kommer att vara över nio miljarder 2050. Nu, inom de närmsta fem till tio åren, måste vi fatta rätt beslut för att skapa en säker och rättvis framtid för mänskligheten, menade Johan Rockström.
– Jag vill inte demontera marknadsekonomin eller kapitalismen men jag är övertygad om att vi behöver nya innovativa modeller som levererar bättre lösningar. Vi behöver en fjärde industriell revolution, sa han.
Två händelser 2015 var särskilt viktiga för att inte säga avgörande, menade Rockström. FN fattade beslut om en global agenda med 17 mål varav många med tydlig miljö och klimattyngdprofil. Och vid klimatmötet i Paris i december antog världens länder ett globalt och rättsligt bindande klimatavtal som slog fast att den globala temperaturökningen skall hållas väl under två grader och att man skall sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.
Jag fick chansen att fråga Johan Rockström om det numera fanns enighet om klimatfrågan.
– Klimatet är kanske det mest forskade av alla områden och förnekelsen är i stort sett borta, svarade Rockström.
Trots de uppenbara farorna och de stora problemen andades alltså Johan Rockström optimism.
Det behövs sannerligen i dessa tider sargade av fanatism, konflikter och lidande.
