Det var morgonen efter de bestialiska morden på Kronans skola i Trollhättan; jag gissar att jag inte var ensam om den något patetiska uppmaningen. För vad hjälper försiktighet om någon vill något riktigt ont?!
Blixtsnabbt hade barnen fått reda på vad som hade hänt via nyhetsappar och sociala medier. De hade pratat om det med kompisar i skolan. Lärarna hade informerat, försökt lugna och förklara men hur kan man förklara det som inte går att förstå?
På väg hem från skolan med flickorna, 14 och 12 år, slutade de inte att fråga, undra, fundera.
– Varför sprang barnen inte sin väg? Eller gjorde de det? Varför hade han nazisthjälm på sig?
– Jag fattar inte hur man kan få tag på svärd, undrade den ena.
– Man kan ju köpa sådana där svärd som en del har på väggen, för att de tycker att det är snyggt. Min kompis har ett hemma, upplyste den andra.
– Men varför förbjuder man inte bara vapen? I USA är det en massa barn som blivit skjutna. Varför skjuter de just barn; de har ju inget gjort?
– Har vi skyddsrum på skolan? Kan man inte springa in i klassrummet och låsa om sig?
Vid köksbordet på kvällen fortsatte diskussionerna, som de säkert gjorde i ett otal svenska hem.
Från skolan fick vi ett mail:
"Bästa föräldrar,
Med sorgens bläck i vår penna skriver vi er med anledning av den tragiska händelsen på Kronan i Trollhättan och hur vi på skolan idag har agerat och vad vi fortsatt har planerat att göra. Vi har under dagen talat med eleverna i flertalet klasser om det inträffade. Vi har vid dessa samtal lugnt och stilla berättat vad vi vet om vad som hänt, vi har talat om detta på den nivå vi anser passar yngre barn och barnen har fått ställa frågor.
I några klasser kommer motsvarande samtal att hållas i morgon fredag. Anledningen till att vi valt att lyfta det inträffade i skolan är att vi anser att det är bättre att vi berättar vad som inträffat än att barnen hör rykten som inte kanske är sanna och att vi vid dessa samtal kan svara på barnens alla frågor."
Säkert hjälpte det många barn att få veta från lärarna, att få fråga och diskutera.
– En sådan här nyhet är bland det mest skrämmande ett barn kan vara med om. När barn skadas är det mer skrämmande för barn än när vuxna skadas, sa barnpsykologen Åsa Landberg som också uppmanade oss vuxna att svara på barnens frågor, utan att gå in på otäcka detaljer eller visa bilder.
Men bilderna och spekulationerna finns på nätet i mobilerna, lätt åtkomliga. Där finns inga vuxna som kan lugna och svara. Det gör föräldrauppgiften, att skapa trygghet, så mycket svårare.
Det är outsägligt sorgligt att en 17-årig elev och en 20-årig hjälplärare fick sätta livet till i det vansinnesdåd, som polisen i fredags bekräftade hade rasistiska motiv. Sverige känner med de drabbade; anhöriga, kamrater, eleverna och de anställda på skolan.
– I kväll kommer vi hålla om dem vi älskar extra hårt, och vi ska tänka på dem som nu inte har den möjligheten, sa statsminister Stefan Löfven, som agerade precis som en statsminister skall göra. Han ställde in alla andra åtaganden och tog sig snabbt till Trollhättan.
– Just nu behöver skolbarn i hela vårt land stöd och möjlighet att ställa alla sina frågor. I det längre perspektivet måste vi skjuta till mer resurser så att lärarna får den tid de behöver. Det berör mig djupt just eftersom det drabbar barnen och deras rätt till en trygg skola, menade en märkbart rörd Stefan Löfven.
Och han avgav ett löfte till Sveriges barn:
– Jag vill att alla skolbarn i det här landet ska veta att jag gör allt som står i min makt för att ni ska känna er trygga när ni går i skolan!
Stefan Löfven förtjänar beröm för sitt agerande. Det gör också polisen, som med största sannolikhet räddade många från att bli skadade eller dödade.
Det har gått några dagar, en del har klarnat men inget har blivit mer begripligt. Att gärningsmannen hade nazisympatier och att motiven var rasistiska förklarar fortfarande inte hur någon människa kan begå ett så grymt illdåd mot oskyldiga barn och ungdomar.
Kan vi lära något för framtiden för att undvika att tragedin i Trollhättan upprepas?
Stefan Löfvens tanke att skolan behöver mer resurser "så att lärarna får den tid de behöver" är klok. Liksom att lärare och skolledare måste ges mer tid för sitt egentliga arbete i stället för att detaljstyras och "utsättas" för ständiga reformer. Polisen måste också ha tillräckliga resurser för att kunna agera men också för att förebygga våldsbrott.
Förbundsordföranden för Sveriges skolledareförbund, Matz Nilsson menar att skolorna måste bli säkrare:
– Man måste skärpa kontrollen av vilka som kommer in och besöker skolorna.
Men till syvende och sidst måste vi nog inse att det inte går att helt skydda sig mot vansinnesdåd, rasistiska attacker och ondska. Och tack och lov är dåd som det i Trollhättan ovanliga. Det förminskar inte smärtan men det är viktigt att komma ihåg när man funderar över vilket samhälle vi vill ha.
Som Norges statsminister Jens Stoltenberg sa efter massmordet på Utöya:
"Vårt svar är mer demokrati, mer öppenhet och mer humanitet. Men aldrig naivitet."
