I torsdagens GP förevisade fastighetsbolaget Wallenstams vice vd Thomas Dahl med berättigad stolthet ombyggnaden av det så kallade Kopparhuset vid Avenyn, gestaltat av den firade arkitekten Gert Wingårdh.
En lyckad ombyggnad och en stilig fasad som gläder, liksom de Wallenstamska planerna på att ”ansiktslyfta” Avenyn till Göteborgs 400-årsjubileum. Avenyn förtjänar att utvecklas, förskönas och pånyttfödas som en verklig paradgata.
I GP-intervjun berättar Thomas Dahl att Wallenstam äger 45 procent av fastigheterna mellan fastighetsbolagets huvudkontor och Kopparhuset. GP:s reporter Linus Hugo konstaterar mycket riktigt att ”Thomas Dahls tankar påverkar mycket vad som kommer att hända med Avenyn”.
Vad har han då för tankar om Avenyn?
Jo, han vill få bort spårvagnarna på södra delen av Avenyn och han vill permanenta de tillfälliga pop up-butikerna. Han vill också ”lyfta fram kulturen och butikerna och ser fram emot uppgången vid Götaplatsen från Västlänkens Korsvägenstation (som för övrigt kommer att ligga vid Näckrosdammen) och fler bostäder vid Campus Näckrosen” (inte olikt stadens gestaltningsprogram för Avenyn!) och han menar att ”pubar och klubbar har en viktig roll”. Det senare gläder säkert framgångsrika ESS Hotell, som köpt in sig i tre krogar på Avenyn och vill storsatsa för att få ”göteborgarna tillbaka till Avenyn”.
WALLENSTAM ÄR ETT skickligt skött, börsnoterat fastighetsbolag, vars syfte givetvis är, precis som alla börsbolags, att öka värdet för aktieägarna genom att fortsätta göra goda affärer. Det hindrar inte att man samtidigt vill göra det som är bra för Göteborg. De två ambitionerna kan gå hand i hand, men behöver inte göra det. Det är således viktigt att komma ihåg att när Thomas Dahl uttalar sig är det som företrädare för ett kommersiellt bolag med kommersiella mål, en part av många i stadsutvecklingsfrågor.
Så är det också när Akademiska Hus, tillsammans med Göteborgs Universitet, vill utveckla Campus Näckrosen. Statliga Akademiska Hus har till uppgift att ”äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor” och ”verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning”.
Byggnation, exploatering och det nya favoritordet ”förtätning” ligger alltså i de kommersiella bolagens intresse. För göteborgarna och Göteborgs många besökare är emellertid det andra nya favoritordet ”mötesplatser” sannolikt viktigare – att värna de mötesplatser som finns framför att försöka skapa nya, artificiella. Heden och området vid Näckrosdammen är i dag mötesplatser som i många avseenden fungerar väl, men där det finns de som vill exploatera och förtäta. Det behöver inte innebära att alla delar av de förslag som finns för områdena är av ondo eller att platserna inte behöver förbättras. Men det innebär att man skall vara mycket varlig med de göteborgska klenoderna, ha klart för sig vilka parter som har vilka intressen och dessutom värna öppna processer och dialoger.
STADSUTVECKLING ÄR INTE lätt och skall kanske inte vara det. Öppenhet, dialog och medinflytande är viktigt, men också förändring, tillväxt och dynamik. Det säger sig självt att det inte går att åstadkomma om allt skall bli vid det gamla och allt skall bevaras – som vanligt en balansakt med både-och.
För Avenyn finns ett gestaltningsprogram från 2013 med höga ambitioner och många goda tankar: ”En viktig utgångspunkt är att stärka det som är bra och som redan finns. Gestaltningsprogrammet skall visa hur Avenyn kan utformas för att återta sin plats i staden som den paradgata den en gång varit, stilig och praktfull”, kan man läsa på Göteborgs Stads hemsida om plan- och byggprojekt.
Klokt, men hur i hela friden passar programmets förslag om permanenta paviljonger och pop up-butiker in i visionen om den stiliga och praktfulla paradgatan? Ånyo; ta bort de plågsamma burförsöken från förslaget!
Och hur stämmer tankarna på att flytta ut serveringarna mot Avenyns mitt med intentionen att stärka det som är bra och redan finns. Gärna stiligare, enhetligare och utan staket, men inte i glasburar en bit från själva restaurangerna!
Avenyn och Götaplatsen är värda stor omsorg och kraftiga upprustningar, som enligt planerna skall påbörjas 2015 och vara klara till jubileet 2021, men var försiktig med det som fungerar!
CAMPUS NÄCKROSEN, SOM på sina håll verkar vara ”klappat och klart” har knappt kommit ur startgroparna. Det återstår många steg i stadsbyggnadsprocessen innan projektet kan bli verklighet, om det ens blir det helt eller delvis.
Planerna för Heden har däremot kommit längre. Fem arkitektteam fick i uppdrag att ta fram förslag på hur de tycker att Heden borde utvecklas. Förslagen har bedömts och ett inriktningsdokument som skall ligga till grund för detaljplanearbete håller på att tas fram. I februari eller mars skall Byggnadsnämnden kunna ta ställning.
Huvudmålen för arbetet har varit ”att tydligöra Heden som en idrotts- och kulturaktivitetsplats” och att Heden skall vara ”ett stort attraktivt stadsrum för både vardag och fest”. Det är bra, liksom att en omfattande förtätning inte är aktuell.
A PROPOS AKTUELL diskussion så är förste stadsingenjören Albert Lilienbergs och stadsarkitekten Karl Samuelssons yttrande från 1925 fortfarande i hög grad aktuellt. Läs och njut:
”Av de utredningar, som sålunda gjorts synes hava kristalliserats ut att Heden för all framtid bör lämnas väsentligen obebyggd. Den mission, som Heden nu fyller, att vara de centrala stadsdelarnas stora lunga, är nämligen särskilt för det uppväxande släktet av så stor betydelse att skäl, som kunna tala för Hedens bebyggande, måste vika för dem... Att avsevärt bebygga Heden vore således att avhända staden ett av de största värden staden i stadsplanehänseende har.”
Just det!